Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

The aim of this study is to investigate how a multicultural society can be reflected in the religious education. This essay will compare how teachers in grade 3 reflects about their religious education in relation to the society’s cultural diversity and it will also analyze how the teachers’ pupils think about religion. I have used the following questions: Do the teachers believe that the cultural diversity affects their religious education and if so, how and in what way? How do the teachers describe teaching religion in relation to the multicultural society? What are the pupils’ perceptions of religion in a context of cultural diversity? The investigation is based on qualitative semi-structured interviews with four different teachers and a questionnaire study with 62 pupils that generates both quantitative and qualitative data. The theoretical approach of the study is grounded on different definitions of religion and on a theory called frame factor theory which was produced by Urban Dahllöf. The result of the study shows that the teachers believe that it is important to adapt their religious education to the cultural diversity. When comparing the teachers’ descriptions about their religious education it shows that all of the teachers describe factors that can influence their teaching of religion in a multicultural society. The questionnaire study shows similarities and differences in the way pupils think about religion but the most common thing is that most of the pupils associate God with religion.