<p>Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv – undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhället. För att besvara uppsatsens syfte användes två frågeställningar som vardera berörde framställningen av övervakningsdiskursen. Den ena frågeställningen analyserades på makronivå med utgångspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frågeställningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats på mikronivå, där intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjälp av samtalsanalys. Frågeställningarna tolkades empiriskt för att sedan analyseras gemensamt i en huvudtolkning utifrån teorin om Governmentality. Vad som framkom i huvudtolkningen var att: på både mikro och makro nivå visade resultatet att det sker en positionering av elever som övervakade inom övervakningsdiskursen. Denna positionering är ett uttryck för maktutövning, i synnerhet inom det offentliga rummet och i allmänhet genom samhällsdebatten.</p>

Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv – undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhället. För att besvara uppsatsens syfte användes två frågeställningar som vardera berörde framställningen av övervakningsdiskursen. Den ena frågeställningen analyserades på makronivå med utgångspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frågeställningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats på mikronivå, där intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjälp av samtalsanalys. Frågeställningarna tolkades empiriskt för att sedan analyseras gemensamt i en huvudtolkning utifrån teorin om Governmentality. Vad som framkom i huvudtolkningen var att: på både mikro och makro nivå visade resultatet att det sker en positionering av elever som övervakade inom övervakningsdiskursen. Denna positionering är ett uttryck för maktutövning, i synnerhet inom det offentliga rummet och i allmänhet genom samhällsdebatten.