Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

Upplevelsen av att leva med maligna tumörsår är unik för varje patient och fysiska symtom som smärta, lukt, läckage, blödning och klåda kan ge upphov till depression och social isolering. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med maligna tumörsår. En allmän litteraturstudie genomfördes med sju vetenskapliga resultatartiklar som tolkades i en innehållsanalys. Tre teman kunde urskiljas: Leva med en förlorad kropp, Leva med strategier för att hantera lidandet och Leva med en förändrad självbild och livsvärld. Resultatet påvisade en förnekelse över sårets existens hos patienten och ett behov av att dölja såret för sin omgivning. En ständig oro för att såret skulle synliggöras gjorde att patienten medvetet valde bort att uppsöka vård. Upplevelser av skam och att förlora kontrollen över den fysiska kroppen gav upphov till en förändrad självbild hos patienten. Genom samtal kunde patienten återta kontrollen över sin livssituation och bryta isoleringen från omvärlden. Hopp var en stark strategi som bidrog till att patienten återfick sin livskraft. Inom vetenskapen omvårdnad kan sjuksköterskan öka kunskapsunderlaget om existentiella mänskliga behov och begär i patienters levda värld med maligna tumörsår genom akademisk utbildning och forskning som minskar patienters lidande och främjar en evidensbaserad omvårdnadsprocess. / Living with malignant fungating wounds is a unique experience and physical symptoms can lead to depression and social isolation. The aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with malignant fungating wounds. A general literature study was conducted by content analysis of seven qualitative articles. Three themes emerged: Living with a lost body, Living with strategies to deal with suffering and Living with a new identity and lifeworld. The result showed a denial of the wound's existence and a need to conceal the wound from its surroundings. A constant concern that the wound would be made visible meant that the patient deliberately chose not to seek care. Experiences of shame and loss of control of the physical body gave rise to a change in the patient's self-identity. Through conversations, the patient was able to regain control over their life situation and break the isolation from the outside world. Hope was a strategy that helped restore the patient's vitality. Within the nursing tradition, the registered nurse can require more knowledge and increase understanding on the existential human needs in these patients' unique lifeworld through further research and academic education to alleviate suffering and promote an evidence-based nursing process.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.

Bakgrund   Malignt tumörsår utvecklas hos 5–10 procent av personer med avancerad cancer och är en direkt konsekvens av sjukdomen, vilket leder till ytterligare komplikationer och obehag. Den fysiska smärtan och odör vid maligna tumörsår kräver vanligtvis en kombination av behandlingar, inklusive lokal och avancerad sårvård. Dessa två symtom genererade konsekvenser ur många perspektiv, vilket undersöks ur de fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensionerna utifrån teorin total pain. Syfte Syftet med denna uppsats var att belysa personers erfarenhet av att leva med maligna tumörsår. Metod Uppsatsen var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Varje artikel kvalitetsgranskades noggrant enligt bedömningskriterierna för vetenskaplig klassificering och kvalitet via Sophiahemmet Högskola. En integrerad analysmetod tillämpades för sammanställning och bearbetning av resultaten från de olika studierna.  Resultat Maligna tumörsår orsakade betydande fysiska och psykologiska utmaningar för de drabbade, deras närstående och vårdpersonal. Smärtan var intensiv och svårbehandlad. Odören beskrevs som påträngande och svår kontrollerad. De psykologiska utmaningarna inkluderade skam och ångest, medan social isolering förstärktes av sårens odör och synlighet. Existentiella utmaningarna uppstod av att hantera en obotlig sjukdom och önskan om en fridfull död. Slutsats Uppsatsen belyste att personer med maligna tumörsår hade erfarenheter av lidande ur flera dimensioner. Enligt Saunders' teori krävdes en omfattande förståelse av smärtans alla aspekter för att förbättra välbefinnandet hos dessa personer. Effektiv hantering och identifiering av symtom relaterade till maligna tumörsår krävde utökad kunskap inom vården. Dessutom var det viktigt att öka allmänhetens medvetenhet för att minska stigma och skam kring tillståndet maligna tumörsår. / Background Malignant fungating wounds, occurring in 5-10 percent of individuals with advanced cancer, directly result from the disease and lead to significant complications and discomfort. Managing physical pain and odor often involves a combination of treatments, including local medications and advanced wound care. These two symptoms generated consequences from different perspectives, which is examined from the physical, psychological, social, and existential dimensions based on the theory of total pain. Aim The purpose of this study was to highlight the experiences of people living with malignant fungating wounds. Method The study was a non-systematic literature review based on articles with both qualitative and quantitative approaches. Ten scientific articles were selected and retrieved from the PubMed and CINAHL databases. Each article was meticulously quality assessed according to the criteria for scientific classification and quality via Sophiahemmet University College. An integrated analysis method was applied to compile and process the results from the numerous studies. Results Malignant fungating wounds caused significant physical and psychological challenges for those affected, their relatives, and healthcare providers. The pain was intense and difficult to treat. The odor was described as intrusive and hard to control. Psychological challenges included shame and anxiety, while social isolation was exacerbated by the odor and visibility of the wounds. Existential challenges arose from dealing with an incurable disease and the desire for a peaceful death. Conclusions The study highlighted those persons with malignant fungating wounds experienced suffering from multiple dimensions. According to Saunders' theory, a comprehensive understanding of all aspects of pain was required to improve the well-being of these individuals. Effective management and identification of symptoms related to malignant wounds required expanded knowledge within healthcare. Additionally, it was important to increase public awareness to reduce the stigma and shame associated with the condition of malignant fungating wounds.