<p>Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal. Sociala omsorgsprogrammet som grundutbildning kanske inte enbart bör ses som tillräcklig för ett kvalificerat ledarskap. Utbildningen bör kanske i annat fall ändras så att den motsvarar de krav arbetsgivarna ställer på nyexaminerade enhetschefer. I denna uppsats framträder dock att arbetsgivarnas krav ibland kan uppfattas som orimliga. Att utöva ett bra ledarskap beror inte enbart på utbildning, utan förutsättningarna i verksamheten är minst lika viktigt.</p> / <p>This thesis The vocational relevance of the programme in Social Care has the intention to study how students with an examination from the programme in Social Care oriented towards Elderly and Disabled at Örebro University, describes the education concerning its ability to prepare them for a profession as manager in government organized elderly care. Throughout the study three conceptions are essential; vocational relevance, knowledge and leadership. The study’s empirical material is based on interviews with managers in elderly care. The main result in this essay is that the question on the vocational relevance of the programme in Social Care is ambiguous. The prospects of performing a good quality in the leadership among management in elderly care also depends on individual skills, earlier work experience and the organization according to number of employees and support. The programme in Social Care is a compulsory education and may not be viewed as sufficient enough in an advanced leadership. Otherwise the education perhaps should change according to these demands of the employer. However this study shows that this demands sometimes is incongruous. To perform a good leadership does not only depend on the education, the conditions in the organization is also as essential.</p>

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal. Sociala omsorgsprogrammet som grundutbildning kanske inte enbart bör ses som tillräcklig för ett kvalificerat ledarskap. Utbildningen bör kanske i annat fall ändras så att den motsvarar de krav arbetsgivarna ställer på nyexaminerade enhetschefer. I denna uppsats framträder dock att arbetsgivarnas krav ibland kan uppfattas som orimliga. Att utöva ett bra ledarskap beror inte enbart på utbildning, utan förutsättningarna i verksamheten är minst lika viktigt. / This thesis The vocational relevance of the programme in Social Care has the intention to study how students with an examination from the programme in Social Care oriented towards Elderly and Disabled at Örebro University, describes the education concerning its ability to prepare them for a profession as manager in government organized elderly care. Throughout the study three conceptions are essential; vocational relevance, knowledge and leadership. The study’s empirical material is based on interviews with managers in elderly care. The main result in this essay is that the question on the vocational relevance of the programme in Social Care is ambiguous. The prospects of performing a good quality in the leadership among management in elderly care also depends on individual skills, earlier work experience and the organization according to number of employees and support. The programme in Social Care is a compulsory education and may not be viewed as sufficient enough in an advanced leadership. Otherwise the education perhaps should change according to these demands of the employer. However this study shows that this demands sometimes is incongruous. To perform a good leadership does not only depend on the education, the conditions in the organization is also as essential.

日本の介護サービス組織における連携が組織の有効性（介護職の職務満足や職場継続意思、また介護サービス組織のケアの質の管理や効率性）に与える影響を探索し、施設と訪問介護の組織構造が連携や有効性に与える影響、および組織連携と有効性の関係に対する組織構造の調整効果を検証した。その結果、連携は効率性の一部を除いて組織の有効性を高めること、また組織構造は連携と有効性に対して、個別に影響を与えることが明らかになった。 / 博士(技術・革新的経営) / Doctor of Philosophy in Technology and Innovative Management / 同志社大学 / Doshisha University