Offentlig upphandling finansieras i främsta hand av skattemedel och den svenska marknaden är värderad till ungefär 800 miljarder.[1] För att säkerställa att skattemedlen utnyttjas så kostnadseffektivt som möjligt finns det en omfattande reglering som ställer krav på likabehandling och öppenhet. Regleringarna ska fungera som ett stöd för att nå samhällsnyttiga mål men upphandlingar omfattas inte av det fulla regelverket förrän de överstiger ett visst förutbestämt värde, det s.k. tröskelvärdet. Tidigare litteratur (Bobilev, 2015; Palguta & Pertold, 2017) visar att detta tröskelvärde kan fungera som en spelplan för upphandlare där de manipulerar värdet på upphandlingen för att omfattas av de mer flexibla kraven under tröskeln. Vad denna uppsats ämnar att undersöka är om det finns bevis för att manipulering av upphandlingsvärden existerar på den svenska marknaden. Resultatet avslöjar att det på marknaden som helhet existerar ett manipuleringsbeteende. Det går dock inte i denna studie att utröna vilken sektor (bransch) som driver resultatet men manipuleringen tycks främst komma från de kommunala verksamheterna.  [1] Konkurrensverket & Upphandlingsmyndigheten (2020)