Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Det uppskattas att 15% av alla par världen över lider avinfertilitet. Ungefär hälften beror på manlig infertilitet och 40% av dessa fall kan ännu inte förklaras. Därmed är nuvarande metoder för att diagnostisera manlig infertilitet otillräckliga och ytterligare tekniker behövs. En lyckad befruktning kräver att spermierna uttrycker membranproteinet Izumo1 som måste känna igen dess receptorprotein Juno, belägen vid ytan av äggmembranet. Bindningen mellan Juno och Izumo1 är essentiell för befruktning hos däggdjur då den bidrar till att gameternabinder och skapar en ny distinkt organism. Juno är ett relativt nyupptäckt protein och mekanismen med Izumo1 är fortfarande okänd. Ett nystartat företag vid namn Spermosens vill mäta interaktionen mellan Juno ochIzumo1 i ett nytt diagnostikverktyg som ska diagnostisera manlig infertilitet. Tanken är att Juno ska immobiliseras på guld-nanopartiklar och användas för att mätainteraktionen med spermaprover. Det nya verktyget ska hjälpa par att fastställa felet i befruktningen, vilket som en följd skulle hjälpa paret att välja lämplig assisteradreproduktionsmetod. I utvecklingen av det nya diagnostikverktyget behöver det konfirmeras att den Juno som används i enheten kan binda korrekt till mänskligt Izumo1. Därför måste interaktionerna mellan de mänskliga, rekombinanta proteinerna Juno och Izumo1 mätas och karakteriseras. Syftet med detta projekt var att utveckla en metod för att immobilisera Juno på guldnanopartiklar och sedan mäta interaktionerna med Izumo1 genom UV-Visspektroskopi. Detta är teoretiskt möjligt eftersom guld-nanopartiklarna framkallar ett fenomen som kallas lokaliserad ytplasmonresonans som varierar beroende påstorleken på guld-nanopartikelkomplexet. Immobiliseringsmetoden var en process som involverade flera steg som designades, polerades och förbättrades underarbetets gång. Dithiobis(C2-NTA) konjugerades till guldytan och koboltjonerkonjugerades till NTA. Det sista steget som innebar konjugering av Juno till kobolt genom en His-tag lyckades inte, och interaktionerna kunde därför inte mätas genom denna metod. Istället mättes protein-protein-interaktionen genom SPR-mätningar med Biacore, ett instrument som också är baserat på ytplasmonresonans. Interaktioner mellan Izumo1 och Juno kunde uppmätas både vid användning av Juno producerad från E. coli ochfrån däggdjursceller. Dissociationskonstanten (Kd) beräknades till 7-33 nM (för Junooch Izumo1 producerade i däggdjursceller) vilket kan jämföras med ett experimentfrån 2016 där 48 nM beräknades. Ett mer exakt Kd kunde inte fastställas och entrolig anledning till detta var att regenereringen av sensorytan som utfördes med NaOH varierade i effektivitet, vilket ledde till en osäkerhet då ytförhållandena kan ha varierat mellan mätningarna. De två Juno-proteinerna, som är producerade i olika organismer, visade två skilda affinitetsprofiler med Izumo1 vilket tyder på att glykosyleringen påverkar bindningsmekanismen mellan Juno och Izumo1. / It is estimated that 15% of all couples worldwide suffer from infertility. Roughly half is male-factor infertility and 40% of these cases cannot be explained. Thus, current methods for diagnosing male infertility are not enough and further techniques are needed. To have a successful fertilisation event, it is required that the sperm expresses membrane surface-protein Izumo1 which must recognise its counterpart protein Juno, located at the surface of the egg membrane. The recognition step between Juno and Izumo1 is essential in mammalian fertilisation for the gametes to bind and start the creation of a new distinct organism, but the molecular mechanism is still unknown.A start-up company named Spermosens want to measure the Juno-Izumo1 interaction in a new diagnostic device designed to diagnose male infertility. The idea is to have Juno immobilised on gold nanoparticles and measure the interaction between Juno and various semen samples. The new device is supposed to help couples pin-point the procreation issue which would help in the selection of suitable assisted reproductive technology. In the development of the new device, it had to be established that the Juno used in the device will bind correctly to human Izumo1. Therefore, the interactions between the human recombinant proteins Juno and Izumo1 had to be measured and characterized.The objectives of this project were to develop a method to immobilise Juno on gold nanoparticles and then measure the interactions with Izumo1 using UV-vis spectroscopy. This is theoretically possible since the gold nanoparticles exhibit a phenomenon called localized surface plasmon resonance that vary depending on the size of the gold nanoparticle-complex. The immobilisation procedure was a process involving several steps that were designed, polished and improved along the way. Dithiobis(C2-NTA) was conjugated to the gold surface and a cobalt ion was conjugated to the NTA. The last step involving conjugation of Juno to the cobalt through a His-tag was not succeeded, and the interactions could therefore not be measured this way.Instead, the protein-protein interaction was measured through SPR-measurements using Biacore, an instrument that is based on surface plasmon resonance as well. Interactions between Izumo1 and Juno could be detected using Juno produced in E. coli and in mammalian cells. The dissociation constant (Kd) could be calculated to 7-33 nM which can be compared to a previously published Kd of 48 nM. A more precise Kd could not be established, possibly due to that the regeneration of the sensor surface with NaOH varied in efficiency, leading to changing surface conditions during the measurements. The two Juno proteins, that were produced in different hosts, showed two different affinity profiles with Izumo1, which contributes to the suggestion that the glycosylation plays a role in the binding mechanism between Juno and Izumo1.