Arbetsuppgifterna på ett fartyg kan innefatta hård fysisk påfrestning samt arbete i mörker, påhög höjd och i slutna utrymmen vilket betyder att sjöfolk måste vara lämpliga för tjänstgöringen.De nationella reglerna för medicinsk lämplighet för sjöfolk skiljer sig trots att deninternationella standarden är densamma för alla. Syftet med denna rapport är att åskådliggöraskillnaderna mellan regelverken om läkarintyg för sjöfolk i de skandinaviska länderna ochundersöka historien bakom de svenska föreskrifterna.Vår slutsats är att det skulle gagna Sverige att återinföra Sjömansläkare, som troligtvis är merkompetenta än en icke specialiserad läkare vad gäller tjänstbarhetsbedömning för sjömän.Systemet med sjömansläkare är fortfarande i bruk och fungerar väl i både Danmark ochNorge.Slutligen sammanfattas rapporten av författarnas egna reflektioner kring ämnet i relation tillresultatet. Förslag till vidare forskning återfinns i slutet. / The duties onboard any ship include moments of hard physical labour, work in darkness, aloftand within enclosed spaces which means that a seafarer must be fit for duty. The nationalrequirements for medical fitness of seafarers differ between countries, although they are allbased on the same international standard. The aim of this report is to compare the differencesbetween the regulations concerning medical certificates for seafarers in the Scandinaviancountries and to investigate the history of the Swedish regulations.We conclude that Sweden would benefit from the reintroduction of the old system ofSeaman’s Doctors, who presumably are more competent than a doctor not specialized injudging the fitness of a seafarer. This system is still in operation and working well in bothDenmark and Norway.Finally this report consists of the authors’ own reflexions regarding the medical examinationsand certificates for seafarers. We also include a few suggestions for further research.