Under sommaren 2017 har 157 anläggningar av typen markbädd och konventionell infiltration (totalt 172 småhusfastigheter) inventerats med avseende på funktion och reningsresultat. Utvalda anläggningar finns i Sigtuna, Knivsta och Uppsala kommun. Dess drifttid är mellan tre till tio år. Syftet med inventeringen var att undersöka och kartlägga brister i funktionen för samtliga reningssteg i markbaserade reningsanläggningar. Denna studie har tillgång till reningsresultat från provtagningar och uppgifter från observationer av mekaniska och biologiska reningssteg. De som inte ingår i studien är besiktning under mark och kemisk reningsfunktion. Inventeringen under sommaren har genomförts först med insamling av data utifrån tillstånd och slutintyg hos kommunen. Därefter skickades brev till fastighetsägare och sedan åkte vi ut fält. Under inventeringen undersökte status för slamavskiljare, fördelningsbrunn, pumpbrunn, markbaserade reningsarean, spridarrör, lokalisering och läckage till omgivning. Verktyg som används var bl.a. måttband, rörkamera och markradar. Två typ av stickprov togs, ett på suspenderade ämnen i slamavskiljaren och ett prov i utloppet för markbäddar. I rapporten görs en fördjupad studie kring funktionen hos slamavskiljarna. I detta syfte har anläggningarna delats upp i två grupper, självfall eller pumpning, och data har utvärderats utifrån det. En del av de parametrar som man tittar på vid utvärderingen som läckage till omgivning, lokalisering av bädd, anläggningens djup samt luftning över tak är ibland svåra att bedöma. För viktiga parametrar i samband med inventering skall man i framtiden söka bättre metoder. 8 % av anläggningarna har underdimensionerade slamavskiljare med avseende på fällningsenhet och antal personer samt stora badkar. Den analys som baseras på inventeringen hittar inget samband mellan underdimensionering och dämning. Anläggningarna som har inställerade pumpbrun ha mindre andel vatten och slam i spridarrör jämfört med anläggningar med självfall. Vid inventering i fält har man möjlighet att hitta funktionsproblem, men det kan vara svårt att utreda orsaken till problemet. Dvs. om fosfor halten är hög kan orsaker vara olika funktionsproblem,  men det är svårt avgöra deras vikt, åtminstone är det svårt att bedöma från ett fåtal anläggningar under kort tid som i detta studier. Ett förslag är att undersöka i laboratoriemiljö och ändra parametrar en i taget för att se hur parametrar samspelar. Denna typ av studier fungera bra om man vill ha en generell bild av anläggningarnas status. Förslag till kommande studier i liknande projekt är att öka antal anläggningar och provtagningsfrekven på samma anläggningar för att undervika extrem värden och minska osäkerheten i resultat.