Programmet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande:  1. Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? 2. Vad grundas ämnesurvalet på? 3. På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public serviceuppdraget?  Vi har valt att kombinera flera metoder, en så kallad triangulering, för att sammanfoga resultaten av dem. Genom en mindre kvantitativ studie fick vi en överblick av vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Därefter gjordes en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion, samt en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. Vi tror att de två sistnämnda metoderna, i kombination med varandra, har gett oss en djupare inblick i Vetenskapens världs redaktions arbete, än vad endast en eller flera intervjuer hade gjort.  I resultatet diskuterar vi hur Vetenskapens världs ämnesvärdering har förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen, samt hur detta har påverkats av en ökad konkurrens från kommersiella aktörer. Den tekniska utvecklingen av Vetenskapens världs webb är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. För deras broadcast publikanpassas innehållet främst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är också att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare.

This thesis project examines the liquidity of the residential market in Stockholm under different phases of the real estate cycle. Using time-on-market (TOM) as a liquidity indicator, the aim is to get an insight of the influence of prices, property characteristics and macroeconomic variables. The housing price index of residential apartments in Stockholm witnessed a significant fluctuation following the economic shock of the COVID-19 pandemic and the invasion of Ukraine. This unique situation provided an excellent opportunity to explore the relationship between TOM and prices, a topic that has been subject to recurrent research. Due to competing retail theory and the search theory, the TOM-price relationship is still debated between positive or negative. By dividing the sample data into quarters and market phases, this study demonstrates that the residential market in Stockholm has a negative TOM-price relationship in all market conditions. However, the magnitude of the effect of price over TOM varied depending on the market phase. The results suggest that sellers adopt a rational approach in which they are motivated to capitalize on the positive market conditions before the situation becomes unfavorable. Conversely, when the market is experiencing a decline, sellers choose to wait for a more favorable market environment. Further research could test a different empirical methodology to confirm this relationship and identify other factors that could be affecting the liquidity of the market. / Detta examensarbete undersöker likviditeten på bostadsmarknaden i Stockholm under olika faser av fastighetscykeln. Med hjälp av tid på marknaden (TOM) som likviditetsindikator är syftet att få en inblick i hur priser, fastighetsegenskaper och makroekonomiska variabler påver-kas. Noterbart är att bostadsprisindexet för bostadslägenheter i Stockholm upplevde betydande fluktuationer efter den ekonomiska chocken av covid-19-pandemin och invasionen av Ukraina. Denna unika situation gav ett utmärkt tillfälle att utforska förhållandet mellan TOM och priser, ett ämne som har varit föremål föråterkommande forskning. På grund av konkurrerande retail teori och search teori, diskuteras TOM-prisrelationen fortfarande mellan positivt och negativt. Genom att dela upp provdatan i kvartals- och marknadsfas, visar denna studie att på bostads-marknaden i Stockholm är förhållandet mellan TOM och pris negativt under alla marknadsför-hållanden. Storleken på effekten av pris över TOM varierade dock beroende på marknadsfas. Resultaten tyder på att säljare antar ett rationellt tillvägagångssätt där de motiveras att kapitalisera på de positiva marknadsförhållandena innan situationen blir ogynnsam. Omvänt, när marknaden upplever en nedgång väljer säljarna att vänta på en mer gynnsam marknadsmiljö. Ytterligare forskning kan använda en annan empirisk metod för att bekräfta detta förhållande och identifiera andra faktorer som kan påverka marknadens likviditet.