I byggindustrin står entreprenadföretagen för utförandet av byggnationen. För dessa företag är det en stor investering att anskaffa nödvändiga resurser i form av maskiner. Vanligtvis finns två val, att hyra eller köpa maskinerna från leverantörer. Minskas maskinkostnaderna så ökas istället lönsamheten för projekten. Syftet med undersökningen är att få produktionsledningen på entreprenadföretaget COBAB Sverige AB att göra medvetna val gällande anskaffningsform för ökad lönsamhet i projekten. Tydliggöra interna regler för inköp, hantering, avskrivning, lagring samt avyttring av maskiner. Samt jämföra kostnader för köpta respektive hyrda maskiner för underlag till prissättning för extern uthyrning i projekt.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur maskinhantering ser ut på små ochmedelstora byggföretag i Småland samt vilka konsekvenserna som uppkommer vid enbristfällig maskinhantering. Vidare undersöka vilka åtgärder som kan göras med hjälpav digitala verktyg och Lean Construction Management för att skapa en välfungerande maskinhantering på arbetsplatsen. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där insamling av primärdata kommerske genom semistrukturerade intervjuer på tre olika byggföretag i Småland som ärverksamma inom samma geografiska område och utövar liknande byggprojekt. Detkommer att intervjuas fyra personer från respektive företag, två personer frånplatsledningen samt två yrkesarbetarna.Utöver detta kommer insamling av sekundärdata ifrån tidigare studier att göras.Litteraturinsamling ska ta upp åtgärder som kan göras för att minimera konsekvensermed hjälp av digitala verktyg samt Lean Construction Management. Även ta uppstudier som pekar på att en dålig maskinhantering ger konsekvenser.  Resultat: Alla intervjuade har haft liknande uppfattningar om maskinhanteringen,några tycker att maskinhantering har fungerat bra medan andra har haft småproblematt maskiner och verktyg försvinner. Sammanslaget letande efter maskiner harpendlat, det påvisas att varje arbetare letar mellan 5-30 minuter daglig för maskiner.Detta pendlar beroende på stress på arbetsplatsen, skede av byggnation, storlek påprojekten, kommunikation mellan parter och det personliga ansvaret att hålla ordningoch reda. 6 av 12 respondenterna anser att ett automatiskt system för inventering inteskulle vara värt investeringen då respondenterna är osäkra hur en implementeringskulle fungera då tilliten på att alla ska använda det inte finns. Resterande 6respondenter anser att ett automatiskt system skulle vara lämpligt på störrebyggnationer. Två av tre företag har försökt implementera ett system för inventeringmen de har inte fungerat då respondenterna anser att programmet inte är smidig nogvilket har resulterat i att alla har slutat nyttja det. Konsekvenser:Personliga ansvaret hos arbetstagarna är viktigt, påminn varandra hur viktigt det så attkostnader inte flyger iväg. Finns det ett system för inventering bör det användasistället för att kosta pengar. Viktigt att identifiera slöserier gällandemaskinhanteringen. Byt inte arbetsmoment innan färdigställande, byte avarbetsmoment är krångligt och skapar problem gällande maskinhanteringen.Digitala system har potential att återfå kontroll över en bristfällig maskinhantering.Viktigt att identifiera logistiken i ett tidigt skede. Vid större byggnationer kanimplementering av digitala verktyg vara lämplig. Begränsningar: Större maskiner som används på byggarbetsplatser kommer intebehandlas av rapporten utan huvudsyftet är handmaskiner. Rapporten behandlar inteprojekt under 2500 timmar, detta för att ge ske en tydlig skiljelinje mellan små ochstora projekt. Utöver detta kommer byggprojekt vilket inte har en upprättad etableringinte behandlas. Små och medelstora studeras enbart

Företaget Renta AB AB är ett maskinuthyrningsföretag som hyr ut maskiner till stora bygg- och anläggningsföretags byggprojekt. Det kan vara företag som Skanska AB, Kanonaden Entreprenad AB och NCC, men maskinerna kan också hyras av privatpersoner. Företaget finns etablerat i Sverige, Finland, Norge, Polen och Danmark. Renta AB har maskiner som de själva äger och hyr ut. Under vissa säsonger förändras efterfrågan och för att kunna möta kundens behov hyr Renta AB maskinerna från en leverantör och hyr sedan ut maskinerna från sitt företag. Liksom andra företag strävar Renta AB efter att uppnå så hög lönsamhet som möjligt, vilket ställer krav på en god kännedom om vilka maskiner som bör efterfrågas av deras kunder. Detta innebär också att Renta AB måste ta beslut om att äga eller hyra maskiner för att göra så lönsamma investeringar som möjligt. Syftet med studien är att utvärdera vilka maskiner Renta AB bör äga respektive hyra med hjälp av investeringskalkyl. En prognostisering genomfördes för att få fram hur efterfrågan kommer se ut för 16 utvalda artiklar under dess ekonomiska livslängd. Baserat på prognostiseringen användes internräntemetoden för att jämföra kapitalvärdet för att äga maskiner respektive hyra in maskiner från en leverantör. En jämförelse gjordes för att kunna ta ett beslut vilka maskiner som bör ägas respektive hyras för att få ett så högt kapitalvärde som möjligt. Resultatet visade att av de 16 utvalda artiklarna bör elva ägas och resterande hyras. En maskin utmärkte sig extra mycket genom att den bidrar till en skillnad på 1,6 miljoner kr vid att äga tillskillnad från att hyra. Det fanns även vissa maskiner som inte bidrog till lika stor skillnad i kapitalvärde vilket beslut som än togs. Vad som bidrar till att kapitalvärdet ser olika ut är grundinvesteringen, kassaflödet, den ekonomiska livslängden och kalkylräntan. De kvantifierbara siffrorna diskuterades med Renta AB och vissa maskiner som rent ekonomiskt inte är värda att behålla finns ändå kvar bland deras utbud för att kunna erbjuda sina kunder dessa. Det kan vara maskiner som inte finns längre på marknaden eller som är väldigt dyra att investera i. Det fanns även andra faktorer som påverkade huruvida företaget valde att äga eller hyra maskinerna, exempelvis tillgång på lagerplatser eller att de endast användes under vissa säsonger. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>