Denna uppsats handlar om Systembolagets dryckesklassifikation. För att hjälpa kunder att matcha mat och dryck har Systembolaget utvecklat ett klassifikationssystem med tre klassifikationsaspekter: smaktypen, som beskriver dryckens karaktär, smakklockorna, som beskriver olika smakupplevelser, och matsymbolerna, bilder som indikerar ett användningsområde. Uppsatsen studerar hur Systembolaget klassificerar drycker och hur butiksanställda använder sig av klassifikationsaspekterna i kundmöten. Denna studie använde sig av genreteori som konstruerad av Jack Andersen och Jens-Erik Mais tankar om klassifikation i kontext. Genreteori inspirerade metoden.  Studien bestod av en intervju med produktinformatörer på Systembolaget och en enkät som skickades till butiksanställda. Intervjun visade att Systembolagets klassifikationssystem är standardiserat och att dryckerna klassificeras metodiskt. Klassifikationsaspekterna tilldelas sensorsikt, där de tilldelade smakklockorna påverkar valet av smaktyper och matsymbolerna bestäms med hjälp av smakklockorna och smaktyperna. Enkäten visade att butiksanställda främst använde sig av smaktyperna och smakklockorna och gjorde detta praktiskt, genom att rekommendera drycker, eller pedagogiskt, där målet var att lära kunderna om dryckerna och klassifikationssystemet. Matsymbolerna var inte användbara för de som har kunskap om mat och dryck men användes av kunder. Anställdas användning av klassifikationssystemet låg i deras genrekunskap. De praktiska och pedagogiska synsätten var genrer av aktivitet som förverkligade klassifikationen till användbara verktyg istället för enbart beskrivande aspekter. / This thesis considers the beverage classification at Systembolaget, the Swedish alcohol monopoly. In order to help customers with the pairing of food and beverages, Systembolaget has developed a classification system with three classification elements: the flavour type, which describes the overall character of the beverage; the flavour graphics, which indicate levels of flavour experiences; and the food symbols, which are pictures that indicate various kinds of food. This thesis studies how Systembolaget classifies their beverages and how Systembolaget employees use classification elements in customer interactions. This study made use of genre theory as conceived by Jack Andersen and the concept of classification in context as conceived by Jens-Erik Mai. Genre theory informed the method. The study consisted of an interview with product informers at Systembolaget and a survey sent out to store employees. The interview revealed that Systembolaget’s classification system is standardised and the classification of beverages is methodological. The classification elements are assigned sensorially. Assigned flavour graphics affect the choice of flavour type. Food symbols are determined through the flavour graphics and flavour type. The survey revealed that store employees primarily use flavour types and flavour graphics and do so practically, by recommending beverages, or pedagogically, with the goal of teaching customer about beverages and Systembolaget's classification. The food symbols are not useful for those with in-depth knowledge of wine and food pairings but are sometimes relied upon by customers. Employees’ use of classification elements was dependent on their genre knowledge. The practical and pedagogical approaches were genres of activity that realised the classification into viable tools rather than just descriptive elements. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.