Syftet med denna kvalitativa studie är att få en fördjupad förståelse av och kunskap om hur elevers hinder i matematiklärandet kan identifieras, förstås och åtgärdas inom ramen för speciallärares arbete. I studien används fokuserade gruppintervjuer och 14 speciallärare, specialpedagoger och lärare som arbetar med matematik inom det specialpedagogiska området har intervjuats. Fyra fokuserade gruppintervjuer har genomförts. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Deltagarna beskriver att arbetet med identifiering av elevers hinder i matematik är komplext. Arbetet startar ofta på gruppnivå för att sedan fokusera på den enskilde eleven. Vårt resultat visar att deltagarna i studien verkar ha relationella förklaringar till elevers matematiksvårigheter. Med relationella förklaringar menas att förklaringar till hinder söks utanför individen i relationen mellan individen och omgivande miljö. Studien visar att undervisningens upplägg och lärarens kompentens kan påverka att hinder uppstår för elever i matematiklärandet. De åtgärder som beskrivs i studien är inriktade på att möta elevens svårigheter på individnivå.