Inledning I detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om kunskapssyn och förhållningssätt i förskolan. Vi beskriver utvecklingspedagogikens- och Reggio Emilia filosofins grunder. Materialets betydelse i barnens vardag uppmärksammas och att materialet som barnen möter påverkar deras möjligheter till olika utforskande. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med förskolans material tillsammans med barnen i de yngre åldrarna, 1-3 år. Studien undersöker också vad pedagogerna uttrycker för tankar/syn om förskolans material. Vidare syftar studien till att jämföra utbudet och tillgängligheten av materialet på Reggio Emilia inspirerade förskolor och traditionella förskolor. Metod I studien har det gjorts schematiska observationer och intervjuer i två traditionella och två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Det har använts både kvalitativ och kvantitativ metod. Observationer gjordes för att få syn på materialutbudet, tillgängligheten av materialet samt vilken interaktion som skedde. För att kunna få tag på förskollärarnas tankar om materialets betydelse för barns lärande har det gjorts intervjuer. Resultat Resultatet visar att det mesta av förskolans material inte är tillgängligt för barnen. Gällande materialutbudet så finns det mest av material som kan användas på ett särskilt sätt, (fast material). Material som går att variera och förändra behöver det finnas mera utav i utbudet för att barnen ska få möjligheter att agera med dessa. Det upptäcktes skillnader i vad pedagogerna på de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna hade för pedagogiska tankar och arbetssätt i mötet med barnen och materialet. På de traditionella förskolorna utgicks det ifrån ämneskunskaper när det valdes material till skillnad från de Reggio Emilia inspirerade förskolor som hade barns kollektiva lärande och lärprocesserna i fokus.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt.