Replayability in games is important to many players as it increases the amount of play time they get out of a game for the price they paid, which is why it is interesting to know how replayability can be promoted in games with simple mechanics. Previous research has categorised what motivates players to play a game again, as aspects of replayability. These aspects and the inherent subjectivity of replayability have been taken into account to define replayability. In this study, a game is designed to be replayable according to those definitions and then iterated on three times. Four different tools and principles for designing for replayability are used and evaluated in the design. All four tools and principles are considered in the initial design, after which one or a few are selected to be used in each game iteration. For each version of the game, the reason for, and the theory behind, design decisions is documented. The game is then released and player data and answers to two questions within the game are gathered to inform reflection. After which the design is reflected on before designing the next iteration. Four different tools and principles were tested as part of the design process. The Periodic Dilemma Generator (Aghekyan, 2021), the Aspects of Replayability (Krall and Menzies, 2012) (Monedero March, 2019), game elements based on randomisation (Bycer, 2018), and a tool to add synergy (Rosewater, 2013). Each of them proved to be useful in different ways. The Aspects of Replayability helped focus the design as goals to work towards. The Periodic Dilemma Generator tool was used throughout the design as both a design tool and a guide for creating meaningful choices. Randomisation was added as part of the game’s initial design and remained the main source of variance throughout all iterations. Designing synergy between game elements then enhanced both the Periodic Dilemma Generator and the randomised variance, making it the tool that provided the most replayability in the game. Using these tools and principles together, they can guide the design to enhance the complexity of a simple game to promote replayability. / Omspelbarhet i spel är viktigt för många spelare då det ökar mängden speltid de får ut av ett spel för det pris de betalade, därför är det intressant att veta hur man kan främja omspelbarhet i spel med enkla mechanics. Tidigare forskning har kategoriserat vad som motiverar spelare att spela ett spel igen. Det kallas aspekter av omspelbarhet. Dessa aspekter och subjektiviteten av omspelbarhet har beaktats för att definiera konceptet. I den här studien designas ett spel för att vara omspelbart enligt de definitionerna och sedan designas tre ytterligare iterationer. Fyra olika verktyg och principer som handlar om att designa för omspelbarhet används och evalueras i designen. Alla fyra verktyg och principer används i den ursprungliga designen, varefter en eller ett fåtal av dem väljs till att användas för att designa varje iteration. För varje version av spelet dokumenteras orsaken till, och teorin bakom, designbeslut. Spelet släpps sedan och spelardata och svar på två frågor inom spelet samlas in för att informera vid reflektion. Varefter designen reflekteras över innan nästa iteration utformas. Fyra olika verktyg och principer testades som en del av designprocessen. Verktyget Periodic Dilemma Generator (Aghekyan, 2021), principen Aspects of Replayability (Krall och Menzies, 2012) (Monedero March, 2019), spelelement baserade på randomisering (Bycer, 2018) och ett verktyg för att lägga till synergi (Rosewater, 2013). De visade sig alla vara användbara på olika sätt. Aspects of Replayability hjälpte till att fokusera designen som genom att agera som mål att arbeta mot. Periodic Dilemma Generator användes genom hela designen som både ett designverktyg och som en guide för att skapa meningsfulla val. Randomisering lades till som en del av spelets ursprungliga design och förblev den huvudsakliga källan till varians genom alla iterationer. Att designa synergi mellan spelelementen förbättrade sedan både Periodic Dilemma Generator och den randomiserade variansen, vilket gjorde det till det verktyg som gav mest omspelbarhet i spelet. Genom att använda dessa verktyg och principer tillsammans kan de vägleda designen för att förbättra komplexiteten i ett enkelt spel och främja omspelbarhet.

The study examines how story choices in video games affect the player’s sense of agency. A literature review was done to understand and define the terms used. Agency is the power to take meaningful action and see the consequences of those actions, also connected to the player’s sense of control. The type of story choices used were meaningful, ones that change the game state, and inconsequential choices, that do not change it. An artefact was created to present these choices through dialogue, in the form of a video game. After playing through the artefact, players were asked to fill in a questionnaire and some participated in follow-up interviews. Results showed that inconsequential choices can affect the player negatively if they realize that the choices were not real, while players requested more meaningful choices. For future work it is of interest to, among other things, examine player’s definition of meaningful choices. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Genom detta kandidatarbetet vill jag utmana och ifrågasätta autonomins roll inom speldesign, som ofta tolkas som att ge frihet eller självständighet åt spelaren. Jag har redogjort för autonomi utifrån en psykologisk utgångspunkt och en yttrad frihetsvillfarelse. Denna undersökning syftar till att utforska begreppet autonomi utifrån personlig investering och kunna applicera dessa kunskaper inom speldesign. En praktisk undersökning exemplifierar sedan tillämpningar genom en designprocess, bestående av spelanalyser och en spelgestaltning som prövar personlig investering genom olika designperspektiv, riskinnefattande val och roguelike element. Spelgestaltningen skapar en pågående interaktion mellan vänner och familj genom en webbplattform och involverar personliga värderingar, strategier och risker. Denna praktiska undersökning syftar även till att utvinna insikter och lärdomar som kan stå till grund för vidare forskning och förståelse för autonomi inom speldesign. / Through this bachelor thesis I wish to challenge and question the role of autonomy in game design, which is often interpreted as providing freedom or independence for the player. I’ve presented autonomy from a psychological standpoint and a described freedom fallacy. This study aims to explore the concept of autonomy from the view of personal investment and apply this knowledge within game design. A practical study then exemplifies applications through a design process, consisting of game analysis and a game design which tests personal investment through varying design perspectives, choices comprised of risks and roguelike elements. The game design establishes an ongoing interaction between friends and family through a web platform and involves personal values, strategies and risks. This practical study aims to extract insight and learnings which can be used as the basis for further studies and the understanding for autonomy through game design.