Personlighet är per definition relativt stabila mönster av tankar, känslor och beteenden men det finns även klara belägg för att personlighet kan ändras under hela livsloppet. Exakt hur stabil personligheten är och vilka förändringar som sker hos äldre individer är däremot inte klarlagt. Mognadsprincipen säger att förändring i personlighetsdrag med ökad ålder speglar en funktionell mognad. Nyligen har det föreslagits att sådan mognad i personlighet hos de äldsta individerna skiljer sig från den förändring som sker hos unga vuxna och i medelåldern. Den föreliggande uppsatsen hade två syften. Det första var att undersöka rangordningsstabiliteten i personlighet hos äldre och det andra var att undersöka medelvärdesförändring i personlighetsdrag hos äldre utifrån mognadsprincipen. En longitudinell design användes i ett material av 341 individer mellan åldrarna 60–78 år vid baslinjemätning, över en tidsperiod av 12 år. Personlighet mättes med hjälp av femfaktormodellen (The Big Five). Resultaten visade att: (1) rangordningsstabiliteten var moderat till hög i alla fem personlighetsdrag, (2) Conscientiousness och Extraversion minskade för hela gruppen medan Agreeableness och Openness endast minskade för de yngre deltagarna, (3) Neuroticism visade en icke-signifikant trend av att öka hos de äldsta individerna. Uppsatsens resultat ger stöd för att personlighet är relativt stabil även bland äldre. De förändringar i personlighet som sker verkar skilja sig från trenderna som tidigare påvisats hos unga vuxna och i medelåldern och därmed spegla en annorlunda mognad. / Personality is by definition relatively stable patterns of thoughts, feelings and behaviour but there is also clear evidence that personality can change during the entire life span. Exactly how stable personality is and what kind of changes occur in the elderly, however, is not clear. The maturity principle states that change in personality traits with increased age reflects a functional maturity. Recently it has been proposed that such maturation of personality among the oldest individuals is different from the changes that happen in young adults and in middle age. The current study had two purposes. The first was to examine the rank-order stability of personality in the elderly and the second was to examine mean level change in personality based on the maturity principle. A longitudinal design was used in a sample of 341 individuals between the ages of 60-78 at baseline, over a time period of 12 years. Personality was measured using the five-factor model (The Big Five). The results showed that: (1) the rank-order stability was moderate to high in all five personality traits, (2) Conscientiousness and Extraversion decreased in the entire sample while Agreeableness and Openness decreased only in the younger participants, (3) Neuroticism showed a non-significant trend of increasing in the oldest participants. The results of the thesis support the notion that personality is relatively stable even among the elderly. The changes in personality that do occur seem to deviate from the trends that have been established in young adulthood and middle age and thereby reflect a different maturation.