Svenska Akademiens beslut att ge 2019 års Nobelpris i litteratur till författaren Peter Handke väckte starka reaktioner världen över. Valet uppfattades som kontroversiellt på grund av Handkes ställningstaganden under krigen i det forna Jugoslavien. Ämnet blev föremål för en upphettad debatt om författarens ansvar och förhållandet mellan konst, politik och moral. Syftet med den här studien är att undersöka vad som har karaktäriserat den svenska Handkedebatten, för att få en förståelse för hur skandaliseringsprocesser blir till genom redaktionella beslut och interventioner från diverse aktörer. Studien är en kvalitativ innehållsanalys i två delar. Materialet består av debattartiklar och kommentarer från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Inledningsvis kartläggs interaktionsmönstren redaktioner och aktörer emellan, i syfte att undersöka intermediala dagordningseffekter. Studiens andra del är en framing-analys av artiklarnas innehåll. I sökandet efter dominerande drag används Semetko och Valkenburgs (2000) generella inramningar: ansvar, mänskliga öden, konflikt och moral. Resultatet visar på att debatten centreras kring ett fåtal så kallade ”elitkällor” och ”elitmedier”, vilket tyder på att de intermediala dagordningseffekterna speglar, bekräftar och förstärker en mediehierarki. Resultatet visar också hur redaktioner använder skandalen för att positionera sig gentemot konkurrenter. Framing-analysen visar bland annat att Handkedebatten blir till projektionsyta för diskussioner om samtida ideologiska strider.