Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på tre områden: lärarrollen som komplex, mentorskapet i skolan och behovet av goda relationer för att få bra kommunikation.Slutsatsen visar att alla mentorer anser att syftet med mentorskapet är att stödja eleven i studierna. Några av dem kunde dock inte skilja syftet från de uppgifter de ska utföra som mentorer enligt riktlinjerna. Likaså visar slutsatsen att det mentorerna anser bör ingå i mentorskapet också i stort är de uppgifter de utför idag, exempelvis att stötta mentorseleven i studiesammanhang genom mentorssamtal och ha utvecklingssamtal där även vårdnadshavare kan delta. Dessa uppgifter stämmer i sin tur väl överens med de riktlinjer för mentorskapet som finns på rektorsområdet.