Power grids have a high content of metal, mainly copper and aluminium. When old cables reach their end-of-life, or in some way lose their intended purpose, they are usually left lying in their subsurface position. Material no longer used, but not yet discarded as waste, is in a state known as hibernation. Over time there is an accumulation of hibernating cables under ground that potentially could be recovered or “mined”. The aim of this study is to examine the total hibernating metal content of an urban, subsurface power grid, how it is distributed and also what reasons for disconnection are the most common. The focus of the study is the power grid of Linköping. Using a GIS based variant of material flow analysis the hibernating metal stock is examined both in terms of size and spatial distribution. The results of the study show a significant amount of hibernating copper and aluminium; in total 240 tons of metal were identified. By comparing the results with previous studies both similar and differing patterns appear. The main differences lie in the distribution of the stock within the city which is affected by the characteristics of the cities. When examining the reasons for disconnection continuous repair and maintenance work seems to be the most common reason for disconnection of cables. Further studies on how the characteristics of a city affects the formation of hibernating metal stocks in the infrastructure are suggested.

All processes in society produce waste. In nature, the waste is normally used as a resource for another process, but in human societies waste is often discarded. These discarded materials end up in places for depositing waste known as landfills. The increase in population, and humans’ tendency to improve their quality of life, has led to an increase in consumption of material. More material consumption means generating more waste, and more waste means bigger landfills. The increasing size of landfills has brought some other issues, such as increased land use and higher environmental impact. However in these landfills a lot of valuable materials are discarded and the concept of landfill mining (LFM) has been proposed in order to solve these issues and use landfills as a possible source of materials. Landfill mining is not yet a common practice, and the first barrier for this is the uncertainty of the amount and value of materials within landfills. The purpose of this study is to prospect the amount of metals in one specific landfill, in this case Gärstad landfill in Linköping, Sweden.  This is a first step to show the feasibility of landfill mining as an alternative way of extracting materials. The study is limited only to metals because they are one of the most important resources in today’s society. The theoretical background of the study is based on material flow analysis (MFA). Two approaches are used to study the materials in the landfill. The first is top-down which studies the flows of materials and the second is bottom-up which studies the stocks of material in the landfill. Based on these approaches the method was developed. First the system boundaries in time and space were defined. Then the amount of waste in landfill was estimated from the two mentioned approaches. In the end the metal content of the waste was estimated. Some criteria are also defined to compare the accessibility of the metals in the landfill. The results of this study show that there is a considerable amount of metals in the landfill, and that ash deposits resulting from incineration are the most interesting source of metals; with iron, aluminium, copper and zinc being the most abundant. The results are presented by type of waste, area of the landfill and accessibility in order to identify the hotspots. Later it is discussed that the method is cheap and fast but highly depends on previous data and available information. Also the metal content of the landfill is compared with natural ores. In the end the metal content of the landfill is evaluated and estimated to be around 3 billion SEK. It shows that aluminium, titanium and copper have the highest value money wise. As conclusion it was shown material flow analysis is a valid way to prospect landfills. But further cost-benefit analysis must be carried out to determine if landfill mining is justifiable. Also some recommendations are proposed to Tekniska Verken in order to facilitate future studies. The first is to develop a systematic way for landfilling different kind of waste and document them. Second is to include metals which have economic potential in the regular sampling from landfill. / Många processer i samhället generar avfall. I naturen används avfallet normalt som en resurs i en annan process, men i människliga samhällen kastas avfallet oftast bort. Bortkastat material hamnar förr eller senare oftast i deponier. Befolkningsökningen och människans tendens till att försöka förbättra sin livskvalitet har lett till en ökad materialkonsumtion. Högre konsumtion genererar mer avfall, och mer avfall kräver större deponier. Växande avfallsanläggningar leder i sin tur till ökad markanvändning och högre miljöpåverkan. I dessa anläggningar finns det emellertid stora mängder värdefullt material deponerat, och från dessa läcker både tungmetaller och metan ut, vilket är skadligt för miljön. Landfill Mining (LFM) har föreslagits som en lösning på dessa problem och avfallsanläggningarna används då även som en möjlig källa till material. Landfill mining är idag inte vanligt förekommande och det huvudsakliga hindret är de många osäkerheterna kring ett sådant projekt, till exempel; hur mycket material finns i deponierna och hur mycket är det värt? Syftet med den här studien är att uppskatta metallinnehållet i en specifik avfallsanläggning, i det här fallet Gärstad avfallsanläggning i Linköping. Detta är ett första steg i att utröna genomförbarheten av LFM som en alternativ resursbas. Studien är begränsad till metaller eftersom dessa håller på att ta slut i jordskorpan och det vore därför intressant att finna nya materialkällor till dessa. Den teoretiska bakgrunden till den här studien är baserad på materialflödesanalys (MFA). Två metoder har använts för att prospektera Gärstad. Dels top-down, som studerar flödet av material, dels bottom-up, som studerar materialförrådet i avfallsanläggningen. Avfallens totalmängd var uppskattad genom att beräkna flödet in och ut från anläggningen. Sedan använde vi tidigare gjorda provtagningar av avfallets metallmängder för att uppskatta metallinnehållet. Slutligen analyserades metallernas tillgänglighet baserad på typ av avfall, och om deponi delområdet var sluttäckt. Resultatet visar att det finns mycket metaller deponerat i Gärstad. Askan från avfallsförbränningen visade sig vara den avfallstyp med rikast metallinnehåll. Järn, aluminium, koppar och zink är de vanligaste förkommande metallerna. Metallkoncentrationen av avfallsanläggningen kan jämföras med naturliga malmer. Värdet av metallerna i Gärstad uppgår till cirka 3 miljarder. Dock är endast 30 % av metallerna tillgängliga med dagens teknik. De största värdena finns enligt följd i aluminium, titan och koppar. För att identifiera hotspots, redovisas resultatet enligt avfallstyp, lokalisering och tillgänglighet. MFA är ett fungerande prospekteringsverktyg för deponier. Metod är billig och snabb men beroende av att det finns tillgänglig data. Innan deponin transformeras till en gruva bör emellertid först en kostnad och nyttoanalys genomföras för att undersöka genomförbarheten vidare. Rekommendationer för att underlätta framtida utgrävningar är att utveckla ett systematiskt sätt att deponera olika typer av avfall och att dokumentera dem. De metaller som har ekonomisk potential bör dessutom inkluderas vid den normala provtagningen av deponerat avfall.