Earth system modeling, climate modeling, water resource research as well as integrated modeling (e.g., climate impact studies) require the coupling of hydrological and meteorological models. The paper presents recent concepts on such a coupling. It points out the difficulties to be solved, and provides a brief overview on recently realized couplings. Furthermore, a concept of a hydrometeorological module to couple hydrological and meteorological models is introduced. / Wasserresourcenforschung, Erdsystem- und Klimamodellierung sowie integrierte Modellierung (z.B. Klimafolgenforschung) erfordern das Koppeln von hydrologischen und meteorologischen Modellen. Dieser Artikel präsentiert Konzepte für eine solche Kopplung. Er zeigt die zu lösenden Schwierigkeiten auf und gibt einen kurzen Überblick über bisher realisierte Kopplungen. Ferner stellt er ein Konzept für einen hydrometeorologischen Moduls zur Kopplung von hydrologischen mit meteorologischen Modellen vor.

Wind power can be related to natural disasters in several ways. This licentiate thesis gives some background and introduces four papers devoted to two aspects of this relation. The first section looks into how small-scale wind energy converters (WECs) could be used to generate power after a natural disaster. For this application diesel generators are the most common solution today, but there would be several advantages of replacing these systems. A study of off-grid systems with battery storage at 32 sites showed that photovoltaics (PV) were more suitable than WECs. The results were confirmed by a study for the entire globe; PV outperformed WECs at most sites when it comes to small-scale application. This is especially true for areas with a high disaster risk. Hybrid systems comprising both PV and WECs are however interesting at higher latitudes. For the Swedish case, it is shown that gridded data from a freely available meteorological model, combined with a statistical model, give good estimates of the mean wind speed at 10 meters above ground. This methodology of estimating the mean wind speed can be used when there is no time for a proper wind measurement campaign. The second section is directed towards wind power variability and integration. The results presented in the thesis are intended as a basis for future studies on how a substantially increased wind power capacity affects the electric grid in terms of stability, grid reinforcement requirements, increased balancing needs etc. A review of variability and forecastability for non-dispatchable renewable energy sources was performed together with researchers from the solar, wave and tidal power fields. Although a lot of research is conducted in these areas, it was concluded that more studies on combinations of the sources would be desirable. The disciplines could also learn from each other and benefit from the use of more unified methods and metrics. A model of aggregated hourly wind power production has finally been developed. The model is based on reanalysis data from a meteorological model and detailed information on Swedish WECs. The model proved very successful, both in terms of low prediction errors and in the match of probability density function for power and step changes of power. / Vindkraft kan relateras till naturkatastrofer på flera olika sätt. Den här licentiat\-avhandlingen ger bakgrund till och introducerar fyra artiklar som beskriver två aspekter av detta samband. I den första avdelningen undersöks hur småskalig vindkraft skulle kunna användas för att generera el efter en naturkatastrof. I dagsläget är det dieselaggregat som används för detta ändamål, men det skulle finnas stora fördelar med att övergå till förnybara system. En studie av 32 platser (myndigheten MSB:s utlandsstationeringar augusti 2012) visade att solceller var mer lämpade än vindkraftverk. Resultaten bekräftades av en studie för hela världen; solceller ger billigare system än småskaliga vindkraftverk för de flesta platser, inte minst om man tittar på områden som är utsatta för naturkatastrofer. Hybridsystem med både solceller och vindkraftverk var dock intressanta på högre breddgrader. För Sverige så visas det att data från en fritt tillgängliga meteorologisk modell tillsammans med en statistisk korrigering beroende på terrängtyp ger bra uppskattningar av medelvinden på 10 meters höjd. Den föreslagna metodiken kan vara användbar som ett komplement till vindmätningar eller om det inte finns tid eller möjlighet till en riktig mätkampanj. Den andra avdelningen är inriktad mot vindens variabilitet och integrering av vindkraft i kraftsystemet. De resultat som presenteras i denna avhandling är tänkta som en bas för framtida studier av hur en kraftigt ökad andel vindkraft påverkar elsystemet med avseende på stabilitet, nödvändiga nätförstärkningar, ökade krav på balanskraft etc. En översiktsstudie av variabilitet och prognosbarhet för intermittenta förnybara energikällor gjordes tillsammans med forskare inom sol-, våg och tidvattenkraft. Även om mycket forskning pågår inom dessa områden så var en slutsats att mer studier för kombinationer av olika källor skulle vara önskvärt. Forskare inom de olika disciplinerna skulle också kunna lära från varandra och dra fördel av gemensamma metoder och mått. Slutligen har en modell av aggregerad timvis vindkraftproduktion tagits fram. Modellen baseras på data från en meteorologisk modell samt detaljerad information om vindkraftverk i Sverige. Modellen visade sig vara mycket träffsäker, både vad gäller låga prediktionsfel och i överensstämmelse av sannolikhetsfördelning av effekt och stegförändring av timvis effekt.

Earth system modeling, climate modeling, water resource research as well as integrated modeling (e.g., climate impact studies) require the coupling of hydrological and meteorological models. The paper presents recent concepts on such a coupling. It points out the difficulties to be solved, and provides a brief overview on recently realized couplings. Furthermore, a concept of a hydrometeorological module to couple hydrological and meteorological models is introduced. / Wasserresourcenforschung, Erdsystem- und Klimamodellierung sowie integrierte Modellierung (z.B. Klimafolgenforschung) erfordern das Koppeln von hydrologischen und meteorologischen Modellen. Dieser Artikel präsentiert Konzepte für eine solche Kopplung. Er zeigt die zu lösenden Schwierigkeiten auf und gibt einen kurzen Überblick über bisher realisierte Kopplungen. Ferner stellt er ein Konzept für einen hydrometeorologischen Moduls zur Kopplung von hydrologischen mit meteorologischen Modellen vor.