Under år 2003-2009 utgjorde hypertensiva sjukdomar, såsom eklampsi och preeklampsi, 14,0% av värdens mödradödlighet. Preeklampsi kännetecknas vanligtvis av kliniska observationer av hypertoni och signifikant proteinuri i graviditetens andra trimester. Inom diagnostiken används en riskbedömningsprogramvara som kan beräkna vilken sannolikhetsgrad den havande kvinnan har för att utveckla preeklampsi. Förutom mätning av blodtryck och proteinuri har biomarkören placenta growth factor 1 (PlGF-1) visat ett högt prediktivt värde vid bedömningen. Studien syftade till att kartlägga och fördjupa sig i metoderna som analyserar biomarkören samt verifiera metoden för PlGF på instrumentet Brahms Kryptor compact plus. Fördjupningen baserades på granskning av vetenskapliga artiklar och resulterade i två manuella och tre automatiserade metoder. Metoden Quantikine användes i 47% av artiklarna och konstaterades som studiens golden standard. Vid jämförelse av metoderna sågs en lägre bakgrundsstörning, en högre sensitivitet samt en kortare analystid hos de automatiserade metoderna. Den laborativa verifieringen innefattade bestämning av överensstämmelse med externt laboratorium, beräkning av instrumentets provsmitta mellan höga och låga prov samt kvantifiering av inomserie- och mellanliggande precision. Verifieringen resulterade i en god överensstämmelse (r=0,953, p=0,327) med det externa laboratoriet, en konstaterad provsmitta på 0,04% samt en god precision inom leverantörens angivelser. / Between 2003-2009 hypertensive disorders as eclampsia and preeclampsia constituted 14.0% of the world’s maternal mortality. Preeclampsia characterize as clinical observations of hypertension and significant proteinuria in the second trimester of pregnancy. In diagnostics a risk assessment software is normally used to estimate the probability of developing the disorder. Besides calculating the blood pressure and proteinuria, the placenta growth factor 1 (PlGF-1) has proven to possess a high predictive value. The study’s aim was to chart the different methods used to quantify the biomarker and verify the method for PlGF on Brahms Kryptor compact plus. The recess was based on review of scientific articles and resulted in the findings of two manual and three automated methods. The method Quantikine was used in 47% of the articles and was seen as the golden standard of the study. When comparing the methods a lower signal to noise-ratio, a higher sensitivity and a shorter assay time was observed in the automated methods. The verification contained determination of compliance with an external laboratory, calculation of carry over and quantification of inter-assay and intra-assay precision. The verification resulted in a good compliance (r=0.953, p=0,327) with the external laboratory, a carry over at 0,04% and a good precision within the providers indication.

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik. / Requirements gathering is done before system development to identify the needs and desired effects with the system. A problem for many systems is that the choice of technology is influenced too much by the techniques available in the company and in many cases is predetermined, instead of being based on the needs and demands of the system. Impact mapping is a method that can be used for requirements gathering, but the method does not focus on technical features. Since technology often is predetermined, it must be taken into consideration during requirements gathering. The question is therefore how to use impact mapping as a support in the choice of technology. The purpose of this study has been to evaluate the method impact mapping using the method MA/SIMM, to develop a suggestion on how the method should be used as a support in selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet. The study is based on two research questions:  How should impact mapping be used as a support in selecting the technology for application type and CMS for a mobile intranet?  What factors should be considered when selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet? Literature studies and interviews have been conducted to identify factors. The result of which factors that should be considered when selecting the technology is a list of 13 factors that, roughly, can be divided into factors for application type and factors for CMS. The method impact mapping has been analyzed from a theoretical and a situational perspective. The result of the method analysis shows that developers should be involved earlier in the process, methods to ensure that unspoken requirements are documented should be used and three changes in the notation for the impact map is needed for impact mapping to be a support for the choice of technique.