<p>Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.</p>

Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.

Denna rapport återger det arbete som syftat till att ta fram hjälpmedel för att utveckla hållbara förpackningslösningar. Projektet har genomförts som ett examensarbete för högskoleingenjörs- programmet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Arbetet har realiserats med stöd från Helén Williams, forskare inom energi- och miljöteknik. I dagsläget saknas metoder och hjälpmedel för att utveckla hållbara livsmedelsförpackningar där matsvinn tas in som en aspekt. Därför har en serie med tre verktyg utvecklats, från befintlig designprocessmetodik för tillämpning vid produktutveckling av hållbara förpackningslösningar, med fokus på reducerat matsvinn och minskad miljöpåverkan. För att få underlag till utvecklingen av verktygen har en förstudie genomförts där designprocess, hållbar utveckling, förpackning och matsvinn studerats. Förstudien har följts av en analys för att kartlägga var i produktutvecklingsprocessen verktyg för hållbar utveckling saknas. Detta för att identifiera faser med behov av fler hjälpmedel och resurser. Vidare har de olika faserna studerats mer ingående och det har lett fram till det slutliga resultatet bestående av verktygsmallar och riktlinjer för funktionsanalys, kvalitetshus och Pugh’s metod för reducerat matsvinn. För att sätta den centrala delen, kvalitetshusmallen, i ett verklighetsperspektiv har ett test utförts. Objektet för testet är tre olika varianter av mjölkförpackningar. Verktygen är ämnade till förpackningsdesigners och förpackningsteknologer för att underlätta deras arbete och vägval mot mer hållbara lösningar genom ett minskat produktsvinn. Att verktygen är enkla och användarvänliga är ett mål och en förutsättning för att de ska komma till användning. / This report covers a process that has aimed to contribute with tools for development of sustainable packaging solutions. The project has been implemented as a Bachelor thesis for the programme in  innovation and design engineering at the faculty of health, science and technology at Karlstad university. The project has been carried out with support from Helén Williams, researcher of  environmental and energy systems. Today there is a lack of methods and tools for developing sustainable packaging solutions, in which food waste is taken in as an aspect. A set of three tools has therefore been elaborated from existing methods. The set can be applied in the designprocess of sustainable packaging solutions to achieve reduced food waste and environmental impact. The feasibility study of the project has aimed to provide information for support and included the keywords: design process, sustainable development, packaging and food waste. After the feasibility study, an analysis has been made. The intention has been to map where tools for sustainable development are missing. This would help to identify the phases of the design process with extra need of methods and tools. The analysis has given an opportunity to study the selected phases more thoroughly. That has led to the final result consisting of templates and guidelines for function analysis, QFD and Pugh’s method for reduced food waste. A test has been performed to put the central part, the QFD-template, into a reality perspective. The objects for the test consists of three types of milk packages. The tools are aimed to be used by package designers and packages technologists to facilitate their work and decisions to more sustainable solutions through reduced product waste. The goal and the prerequisite are that the tools should be easy and user friendly. If not there is a risk that they might not be used.