Bakgrund: Fram till år 2017 var det frivilligt för alla företag att publicera en hållbarhetsredovisning, medan från år 2017 är det obligatoriskt för de företag som uppfyller storleks kraven. Däremot har statligt ägda organisationer redan sedan år 2007 haft krav på sig att följa GRI och ge ut en hållbarhetsrapport. När det gäller statliga bolag, så finns det inom hållbart företagande särskilda förväntningar och krav, som inte uppfylls enligt vissa studier. Förutom regeringens ägardirektiv år 2007 och den stiftade lagen år 2017, vad är den egentliga drivkraften för CSR och företags hållbarhetsarbete? CSR kan används som ett verktyg för att stärka företags identitet i samhället och till aktieägarna. Det är av betydelse att företags visioner och aktiviteter hör ihop med CSR-redovisningen, och inte utnyttjas på fel sätt. Det har framkommit i tidigare studier att företag är sämre på att rapportera inom miljöaspekter.   Syfte: Syftet med studien är att förklara miljöprestation i de publika och statliga bolagens års- och hållbarhetsredovisning.   Metod: Studien har använt en deduktiv forskningsansats. Det innebär att studien börjar i teorin som försöker förklara hur företagen rapporterar om miljöprestation. Detta utgår från teorierna legitimitet-, institutionell och intressentteorin. Den kvantitativa forskningsmetoden baseras på företagens års- och hållbarhetsredovisningar för de studerade åren 2015, 2016 och 2017.   Slutsats: Studiens resultat visade att statliga eller publika bolag inte kan konstateras vara varken bättre eller sämre än varandra, när det gäller hållbarhetsrapportering och viljan att värna om miljön. Däremot har företagets miljöpåverkan och företagets storlek en betydelse på företagets miljöprestationen, medan könsfördelning inte visade något samband.

Offentlig sektor anses inneha ett centralt ansvar för den fortsatta utvecklingen av hållbarhet då de ser till att främja och forma människors liv i samhället. Dock anses det svårt att ge en helhetsbild av hållbarhet inom kommuner eftersom begreppet är diffust och används i många olika sammanhang, i vissa fall enbart för att det förväntas användas. Lyckas inte kommuner med sin hållbarhetsutveckling kan det få stora konsekvenser för framtida generationer som inte har möjligheten till en hållbar livsstil. Denna studie undersöker Sveriges kommuner och deras arbete med mätning av miljöarbetet samt miljöredovisning. Kommunernas hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare i takt med att människans påverkan på miljön har uppmärksammats och organisationer förväntas ta ansvar för att minska sin miljöpåverkan. / The public sector is considered to hold a key responsibility for the further development of sustainability as they look to advance and shape the lives of people in society. However, it is considered difficult to give an overall picture of sustainability in municipalities where the term is vague and used in many different contexts, in some cases only because it is expected to be used. If municipalities are not successful in their sustainability work it could result in serious consequences for future generations, who will not have the possibility of a sustainable lifestyle. This study examines the municipalities and their work with measurements for environmental performance and sustainabillity reporting. The sustainability work of municipalities has become increasingly important as the human impact on the environment has been observed and organizations are expected to take responsibility for reducing their environmental impact.