This study is about an ongoing project in the northern parts of Sweden. Quattro Helix is used as a model for the interaction between four institutional members of the society, in purpose of challenging existing social structures and achieveing community development. The aim is to increase the knowledge about Quattro Helix-model as an approaching method to face the problems in the society through cooperation between Civil society, state, academy and industry. Interviews with eight project members were used as the data-collecting method to capture the perceptions about the project constellations. Information was gathered from two representatives from each of the four actors. The result from the study shows perceptions about cooperating with other actors in the society, different contributions that the four institutional members can bring forth to this particular project, and the challenges and opportunities that a project like this can implicate. Further discussions shows the relationship between the respondents statements and previous research.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken. Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999). Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten. Samtidigt behöver inte detta betyda att revisionen är omöjlig att kvalitetssäkra om tillräckliga motåtgärder sätts in. Respondenterna i denna studie verkar alla befinna sig alla i en gråzon mellan lagens riktmärken och vad som för en lekman skulle betraktas som en vänrelation.  Denna problematik framgår främst vid långa uppdrag dock finns flera fördelar med dessa, då revisorn känner till företaget i fråga och således på ett effektivare sätt kan gå igenom revisionen. Hotet uppenbarar sig även i de fall där revisionsbyrån har dubbla roller, det vill säga både säljer konsulttjänster och sköter revisionen i samma företag. I dessa fall ligger ekonomiska skäl till grund för relationen då revisionsbyråer tenderar att inte neka eller klaga på en kund som står för stora intäkter till byrån. Dessa faktorer påverkar oberoendet negativt och behöver motarbetas för att upprätthålla det synliga oberoendet mot intressenter i företagets omgivning. Förslag till vidare forskning: Under denna studie har författarna enkom tittat på vad revisorerna har att säga om relationen till sina klienter. En mycket intressant tanke vore att vända på denna bit och istället genomföra en liknande studie där empirin grundar sig i företagens syn på sin relation till revisorn. I analysen under punkten ”Övriga observationer” framkommer ett mycket intressant ämne att fördjupa sig inom. I intervjuerna framkom det att ekonomiska incitament tenderar att få revisionsbyråer att anta uppdrag som riskerar deras oberoende, både via vänskapshotet och via självgranskningshotet. En djupare och mer ingående forskning inom detta område hos större revisionsbyråer vore högst intressant enligt författarna av denna studie. Uppsatsen bidrag: Författarna anser att denna studies kunskapsbidrag ligger i att den belyst problematiken med vänskapshotet på mindre orter. Genom det empiriska underlaget har vi kunnat återge en så sanningsenlig bild av problematiken som möjligt.  Dessutom har Van der Bunts (1999) modell möjliggjort en visuell beskrivning för vad som är okej i enlighet med lagen och var respondenterna i denna studie ligger i förhållande till lagtext kontra verklighet.