Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers tankar kring hur förskolans arbetssätt kan anpassas för att ge stöd till barn som far illa och underlätta tidig upptäckt. Som metod har semistrukturerad intervju använts. Sex specialpedagoger med grundutbildning som förskollärare deltog. Som hjälpmedel användes fallbeskrivningar att reflektera kring och resonera om. Studien visar att specialpedagogerna i undersökningen anser att förskolan spelar en viktig roll för barn som far illa och deras utveckling. Personalens förhållningssätt till barnen och deras föräldrar är avgörande för att skapa goda relationer. Studien visar även att anmälningsfrekvensen i förskolan när det gäller barn som far illa är låg. Vanliga anledningar till detta är obehagskänsla och bristande kunskap hos personalen. Förskolepersonal har stora möjligheter att upptäcka barn som far illa och de har anmälningsskyldighet. Från specialpedagogers och övrig förskolepersonals sida finns ofta ett missnöje med samverkan med socialtjänsten, och man önskar att denna skulle kunna förbättras. Samverkan ökar kunskap och underlättar för arbete med barn och familj. / The aim of this study is to investigate special educators’ thoughts about how the work of preschool can be adjusted to give support to mistreated children and facilitate early discovery. A semi-structured interview has been used as method. Six special educators with preschool teaching as a basic education participated. Case reports to reflect and reason around were used as tools. The study shows that the special educators consider that the preschool plays a big part for mistreated children and their development. The staffs´ approach to children and their parents is essential to create good relations.

The thesis Protection of Crime Victims and the Media: Publishing of Mistreated Children Information before and after Passing the Law of Criminal Procedure Amendment in 2009 deals with the problem of secondary victimization caused by the media. More specifically, it focuses on the mistreated children and publishing that kind of information about them which enable their identification. It is concerned with the nationwide daily press and compares the situation before and after passing the Law of Criminal Procedure Amendment in 2009. This amendment introduced measures towards better privacy protection of crime victims with a special respect to underage victims and victims of some exceptionally serious crimes. The thesis compares the occurrence of information which enable identification of mistreated children in 2008 and 2011 in the three most popular nationwide dailies - Mlada fronta Dnes, Pravo and Blesk. It is interested in the following information: names and surnames of the victims and their family members, residence location, photos of the victims, their family members and their residence location. Apart from that it also examines where journalists get those information and photos from. The main aim is to find out what was the impact of the amendment, it means whether there are less information...