<p>Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.</p><p> </p><p>I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.  </p><p> </p><p>Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.</p>

Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.   I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.     Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.

To reduce carbon emissions and lead the organization in a certain direction, companies can work with internal carbon pricing (ICP). There are many large companies that work with an ICP, which, among other things, have helped them to identify opportunities and led to decisions that generated higher revenues. Working with sustainability with an ICP serves as a management function and stimulates value creation in the organization. Digital platforms have become a common and resource-efficient tool used by companies to collect and analyze data and information to create value and make the organization more sustainable. Most studies have been done on large companies that work with ICP, and small and medium-sized companies have ended up in the shadows even though they as a group have a very large climate impact. This essay studies small and medium-sized enterprises, and thus examines how companies work with ICP in resource-limited conditions. ICP relies on employees and their ability to make decisions and implement new solutions and ways of working. The study therefore examines how competence-based capabilities form how companies create value with their ICP. Furthermore, the study also examines how the digital platform is used in sustainability work. The study is qualitative and examines two medium-sized companies and one small company through semi-structured interviews. The result shows that competence-based capabilities are at least as important as tangible resources and that cooperation, developing knowledge, leadership and commitment are important for value creation processes. According to the study's results, the digital platform acts as a resource that supports and stimulates value creation processes and can give rise to knowledge, information and working methods. To create value within the organization, further expertise and knowledge is required, which develops with time and practice. For SMEs, value creation is not mainly about efficiency in production or efficiency in the short term, but more long-term change in internal processes, adaptation of strategies and understanding of actors in the value chain. / För att minska företagets utsläpp och styra organisationen i en viss riktning kan företag arbeta med ett internt koldioxidpris (IKP). Det finns många stora företag som arbetar med ett IKP, vilket bland annat hjälpt dem identifierat möjligheter och lett till beslut som genererat högre intäkter. Att arbeta med hållbarhet med ett IKP fungerar som en ledningsfunktion och stimulerar värdeskapande i organisationen. Digitala plattformar har blivit ett vanligt och resurseffektivt verktyg som används av företag för att samla in och analysera data och information för att skapa värde och göra organisationen mer hållbar. Studier har i stort sett endast gjorts på stora företag som arbetar med IKP, och små och medelstora företag har hamnat i skymundan trots att de som grupp har en mycket stor klimatpåverkan. Denna uppsats studerar små och medelstora företag som arbetar med IKP, och undersöker således hur metoden fungerar i resursbegränsade förhållanden. IKP förlitar sig på medarbetare och deras förmåga att ta beslut och implementera nya lösningar och arbetssätt. Studiens undersöker därför hur mjuka egenskaper formar hur företagen skapar värde med sitt IKP. Vidare undersöker studien även hur den digitala plattformen används i hållbarhetsarbetet. Studien är kvalitativ och undersöker två medelstora företag och ett litet företag genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att mjuka egenskaper är minst lika viktiga som påtagliga resurser och att samarbete, att utveckla kunskap, ledarskap och engagemang är viktigt för värdeskapandeprocesser. Enligt studiens resultat agerar den digitala plattformen som en resurs som stödjer och stimulerar värdeskapandeprocesser och kan ge upphov till kunskap, information och arbetssätt.  För att skapa värde inom organisationen krävs vidare expertis och kunskap som utvecklas med tid och praktik. För små och medelstora företag handlar värdeskapandet inte i huvudsak om effektivitet i produktion eller effektivitet på kort sikt, utan mer långsiktig förändring i interna processer, anpassning av strategier och förståelse av aktörer i värdekedjan.