<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.</p><p><strong>Teori: </strong>Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.</p><p><strong>Empiri: </strong>Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket.</p>

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet. Metod: Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier. Teori: Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar. Empiri: Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet. Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket.

<p>Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.</p>

Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.