Since the introduction of smartphones in 2007, mobile phones have become a significant part of our daily lives. More specifically, the usage of mobile applications have increased vastly, since thousands of new mobile applications are released every month and people spend more hours on their mobile phones every day. Research has shown that a person spends over six hours online daily, of which almost four hours are spent on mobile phones. This study aims to determine the deciding factors behind mobile application usage and more specifically to study the determining factors behind the decision to download and use a mobile application and the decision to remove and stop using a mobile application. The research was done using a explorative method. Throughout the research; surveys and interviews were carried out, where the results were analyzed using the theory framework called \textit{Technology Integration Model}. The study also aims to contribute to the research community through giving a basis for future research within the same field and to strengthen the theory of the Technology Integration Model, using the results of this study. Analysis of the responses from the survey and the interviews, showed that some of the main deciding factors behind mobile application usage were the price of the application, whether the functions fulfill a purpose or not and situational factors. The study concludes that the price is a determining factor behind the decision of using a mobile application and that the functions of the applications need to be good enough in order to fulfill a purpose within its situational context.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare. Appar är ett relativt nytt område och denna studie syftar till att kartlägga de svenska riksdagspartiernas mobilapplikationer och undersöka huruvida de är tvåvägskommunikativa och relationsskapande. Metod och material: Materialet i denna studie består av appar från svenska riksdagspartier och deras sidoorganisationer i form av ungdoms- och kvinnoförbund samt lokala partiorganisationer. Urvalet består av de tio appar som har någon av ovanstående organisationstyper som avsändare, då avsändare bestående av enskilda politiker sorteras bort. Metoden som studien utgår från är kvalitativa innehållsanalyser med fokus på att tolka innehållet för att finna såväl latenta som manifesta budskap i apparna. Huvudresultat: Studien visar att det under perioden december 2013 finns få appar från de svenska riksdagspartierna och enbart hälften av partierna har appar. Dessa är till innehåll och funktion spretande och skiljer sig mycket åt i utformning. Hur kommunikationen och de relationskapande aspekterna ser ut i apparna är också varierade och överlag begränsade. Apparna är ett nytt fenomen för partierna och det är troligt att resultatet beror på att de ännu inte vet hur de ska använda denna kanal på ett effektivt sätt, när det kommer till att engagera och skapa relationer till dagens rörliga väljare. Vi menar att detta är ett viktigt bidrag i forskningen om nya kanalers funktion och kommunikation inom svensk politik.

Antal sålda smartphones har ökat explosionsartat de senaste åren, i samma takt ökar ocksåintresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen tvåtyper av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. ”native application”) ochwebbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation enintressent ska välja att utveckla när intressenten väl har bestämt sig för att ta fram en mobillösning. För att undersöka detta utfördes en kvantitativt inriktad webbaseradenkätundersökning som fick 108 respondenter. Enkätundersökningen visar hurrespondenterna använder sig av sina smartphones, hur de reflekterar runt den mobilaapplikationsfrågan och hur deras vanor ser ut när det gäller användande av mobilaapplikationer.Resultatet visar att respondenterna väljer specialsydda applikationer framförwebbapplikationer trots att specialgjorda applikationer har fler nackdelar änwebbapplikationer för både användarna och utvecklarna. Det finns dock en tredje typ sombör lyftas fram: hybridapplikationen, som är en kombination av de två förstnämnda.Intressenten bör därför i de flesta fall välja att låta utveckla en hybridapplikation eftersom ensådan dels är ekonomiskt snällare än en ren applikation och dels behagar respondenternagenom att ”lura” dem att tro att de använder en vanlig applikation.