I takt med att nya samhällsföreteelser utvecklas uppkommer samtidigt frågor om hur dessa relaterar till gällande rätt. Fokus i denna uppsats är att utreda i vilka fall så kallade affärer inom den nya tekniska samhällsföreteelsen balanserade termiska nät (BTN) är skattepliktiga för mervärdesskatt,vilka undantag som finns samt övriga mervärdesskatterättsliga svårigheter som BTN kan tänkas aktualisera. Tekniken i BTN bygger på att termisk energi balanseras mellan byggnader, genom vatten, utefter deras momentana behov. Dessa affärer, som energiutbytena utgör, kan ske mellan såväl företag som privatpersoner. Vilken part som agerar köpare respektive säljare kan således skifta över tidbaserat på byggnadernas värmeprofiler. Denna uppsats har emellertid avgränsats till att behandla frågan om etablerade BTN med ett begränsat antal parter vilka själva äger näten. Utifrån analyskapitlet dras slutsatsen att svaret om mervärdesskatteplikt råder eller ej inte är givet för alla affärer inom ett etablerat BTN. Emellertid kan det sägas att det generellt sett råder skatteplikt för mervärdesskatt för affärerna, förutsatt att ersättning utges, antingen i form av pengar eller genom byten av energi. Likväl återfinns undantag för bland annat de fall där omsättning understiger 30 000 kronor under beskattningsåret och två år innan enligt 9d kap. 1 § ML. Undantag råder även för situationer där ersättning inte utges på grund av att energin ges bort. Emellertid leder detta faktum till att avdragsrätt även råder i alla scenarion i vilka skatteplikt för mervärdesskatt råder, utom i fall där det är privatpersoner som köpt energi för att nyttja i en stadigvarande bostad enligt 8 kap. 9 § 1 st. 1 p. ML. Syftet med mervärdesskatten är att träffa all konsumtion och att affärer i ett BTN då, generellt sett, inte skulle vara skattepliktiga strider mot det syftet, vilket ger att slutsatsen är rimlig. Det hade även stridit mot neutralitetsprincipen samt syftet att motverka påverkan på konkurrensen, ifall mervärdesskatt inte hade utgått på affärer inom ett BTN, eftersom det gör det på andra former av energiförsörjning. Flertalet andra mervärdesskatterättsliga frågor uppstår även relaterat till etablerade BTN. En stor del av dessa och dess problematik, vilket lyfts i uppsatsen, ligger emellertid i det faktum att samtliga parter kan agera både köpare och säljare och därmed intar positioner de inte tidigare haft. Lagstiftningen idag är nämligen inte optimalt utformad för att slutkonsumenter själva även ska sälja det som konsumeras på ett sådant sätt som sker inom ett BTN. Således är det önskvärt meden viss översyn av mervärdesskattelagstiftningen så att förutsebarheten för situationer likt BTN ökar.