Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

<p>Går det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera år har mäklare florerat i media och deras etik och moral har ifrågasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling väcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att få svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av Fastighetsbyrån, Mäklarsamfundet och ARN. Vårt val av respondenter grundade sig på att de alla har anknytning till fastighetsförmedling på olika sätt. Vi valde att undersöka etik och moral närmare utifrån lockpriser, provision och budgivning. Vid intervjuerna har vi även varit intresserade av att få veta vad våra respondenter anser vara anledningen till mediebevakningen och vad de tror mäklarna kan göra för att öka sin trovärdighet mot allmänheten. Vår slutsats är att etik och moral är svåra att åtskilja och de går hand i hand. Vid den högkonjunktur som varit har förmedlingsuppdragen ökat, vilket har medfört fler anmälningar och har därför uppmärksammats oftare i media. Allmänheten tror ofta att mäklaren har ett större ansvar än vad mäklarrollen innebär. Det kan också vara så att man som kund inte vet vilket ansvar och vilka skyldigheter man själv har som köpare. Mäklaren ska upplysa köparen om att han har undersökningsplikt och detta missar mäklaren ibland. I fastighetsmäklarlagen står det att mäklaren ska vara opartisk och tillvarata både säljarens och köparens intresse. När det kommer till priset på fastigheten är det uttalat att mäklaren ska gå säljarens väg, vilket rubbar synen på mäklarens opartiskhet. Vi har kommit fram till att mäklarna förmodligen inte har sämre etik och moral än i någon annan yrkeskategori. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle och för att överleva måste vi alla gå med vinst. Valet man har är att lita på agenten eller sälja sin fastighet själv.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte: </p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod: </p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori: </p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och</p><p>insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri: </p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte:</p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar</p><p>virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av</p><p>virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori:</p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller</p><p>nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten</p><p>uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri:</p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör</p><p>det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av</p><p>företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

Based on thesis (doctoral)--University of Tasmania. / Includes bibliographical references (p. [213]-222) and index.

The purpose of this quasi-experimental mixed-method study was to examine the impact of transformational ethics instruction methodologies on student moral judgment in a leadership development course. Quantitative and qualitative data collection and analyses were used to examine changes in moral judgment and moral thought processes, with particular emphasis on how those constructs influence leadership decisions. Eighty-eight students from the Corps of Cadets at Texas A&M University comprised the sample of this study. Over the course of the spring 2007 semester, these students received systematic ethics instruction in the context of a leadership development course. Treatment group participants received this instruction through largely transformational education strategies, while control group participants primarily received the instruction via traditional/ transactional methods. Over the course of the semester, participants completed pretest and posttest administrations of the Defining Issues Test, Version 2 (DIT2). Additional follow-up interviews were conducted with eight students, representing the treatment and control groups. Results indicated that transformational instructional methodology is a significant determinant regarding increases in student moral judgment. In contrast, students exposed to traditional/ transactional instructional methods did not demonstrate significant changes in moral judgment scores. Augmentative qualitative analyses identified three distinguishing themes that appear to be representative of shifts in moral or leadership perspectives: (1) deep personal application of moral concepts, (2) exposure to significant emotional events (or disorienting dilemmas), and (3) desire for personal change. Implications for ethics and leadership educators are presented, along with areas for future research.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.

Moral responsibility is an issue at the heart of the free-will debate. The question of how we can have moral responsibility in a deterministic world is an interesting and puzzling one. Compatibilists arguments have left open the possibility that the ability to do otherwise is not required for moral responsibility. The challenge, then, is to come up with what our attributions of moral responsibility are tracking. To do this, criteria which can adequately differentiate cases in which the agent is responsible from cases in which the agent is not responsible are required. I argue that an agent is responsible for the consequences of an action if they stem, in an appropriate way, from the agent's deep values and desires. These deep values and desires make up the Deep Self. Parts of the Deep Self, first, tend to be enduring; second, desires within it tend to be general (as opposed to directed towards specific things); third, they tend to be reflectively endorsed by the agent; fourth, these traits are often central to the agent's self-conception; and fifth, they are not generally in extreme conflict with other deep traits. Empirical work is drawn upon to help develop a suitable account of what deserves to be called a part of the Deep Self. I also strengthen and extend this view by considering issues of poor judgement and weakness of will, and when and how we can be considered responsible for them.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress. Huvudkategorierna var; Brister i organisationen och arbetsledningen, Vård till varje pris samt Svårigheter i kommunikation. Att moralisk stress kommer av brister i organisationen blev tydligt i resultatet. Sjuksköterskorna kände en avsaknad av stöd från organisationen, att arbetsbelastningen var orimligt hög och en brist på resurser. Vård till varje pris inbegrep tveksamhet i beslut gällande fortsatt behandling eller avslutande av vård, som i slutändan innebar förlängt lidande för patienten. Svårigheter i kommunikationen omfattades av kontakten mellan läkare, sjuksköterskor och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att de inte fick vara delaktiga i beslut, inte fick den information som krävdes och som kunde leda till svåra samtal med anhöriga. Att belysa de faktorer som påverkar upplevelsen av moralisk stress hos sjuksköterskan, ger en möjlighet till bearbetning av dem och en möjlighet att förutse samt förhindra att de uppkommer. Det leder i sin tur till att en diskussion kan ske gällande problemområden inom organisationen som försvårar sjuksköterskans arbete och att en ökad förståelse för varandra uppstår inom teamet.