Syftet med studien var att undersöka om bedömning av negativa beteenden, tortyr och mobbing, påverkas av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar enligt Banduras (1986) teori om moraliskt frikopplande. Ett flerfaktoriellt experiment utfördes på 195 deltagare. Deltagarna ombads bedöma hur acceptabla negativa beteenden var, genom att läsa texter där det förekom skriftliga manipulationer av studiens oberoende variabler moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar. Resultatet visade att moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar hade en effekt. Tortyr bedömdes mer acceptabelt då texten manipulerats med moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar. Även mobbing bedömdes mer acceptabelt vid manipulation av moraliskt rättfärdigande. Dock bedömdes mobbing mindre acceptabelt vid förskjutning av ansvar än vid ingen manipulation i texten. En interaktionseffekt visades i tortyrfallet, tortyr blev mer acceptabelt när moraliskt rättfärdigande och språklig omskrivning kombinerades, än vid manipulation var för sig.

<p>This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification.</p> / <p>Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.</p>

This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification. / Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.