Problemställning: Hur motiverar företag med lågkvalificerad arbetsstyrka sina anställda och hur moderniserade är de i sin användning av motivationsteorier? Syfte: Vår ambition med denna uppsats är att besvara vår frågeställning med hjälp av empirin från våra studieföretag och den teori vi anser är relevant i förhållandet till ämnet. Vi har valt att avgränsa oss till två studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anställningsprocessen kan ha inverkan på personalen och olika sätt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier från 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation. Därefter presenteras olika kompensationssystem och vilken betydelse de egentligen har för prestation. Metod: Studien baseras på en kvalitativ undersökning då vi vill gå på djupet med vår undersökning med personliga intervjuer. För att göra studien greppbar har vi endast sett närmare på två företag, Transcom och Affiliated Computer Services. Där vi har undersökt hur motivation påverkar prestation och vilken typ av kompensationssystem förekommer. Slutdiskussion: Vi ville se hur moderna våra studieföretag är i deras motivationssystem. Efter att ha analyserat den empirin vi samlat in med hjälp av vår teoretiska referensram drar vi slutsatsen att företagen på vissa plan lever kvar i ett mer gammaldags sätt att motivera sin personal och i vissa fall även är mer bakåtsträvande än utvecklande. Det fokuseras mycket på monetärt belöningssystem och den inre motivationen hos individens glöms bort. Personalen känner sig omotiverade och tycker inte att deras arbetsuppgifter känns meningsfulla och viktiga. Det råder ingen tvekan om att det är brist på stimulation och motivation på företagen och att det i vissa fall känns omodernt i motivationssystemen.

Abstract Title: Crowdsourcing – What motivates students to participate? Level: Bachelor thesis, 15 credits. Authors: Sara Örås & Tomas PetterssonSupervisor: Martin Amsteus Date: June 2013 Introduction: More and more companies realize the importance of using external resources to generate the best possible developmental outcomes for their particular business. The probability that all the smart people work for your company is not very big, therefore it is wise to use the public and take advantage knowledge, ideas and expertise of the public. Crowdsourcing is when a group of people is challenged to solve a problem for a company or to generate solutions and innovative ideas in exchange for compensation. A key issue is the question of what motivates individuals to participate in crowdsourcing. It is important to make people want to participate and it is very important to motivate the public in the right way. The purpose of the study is to investigate motivational factors in regard to crowdsourcing participation. Methodology: Method: A quantitative research approach has been chosen for this particular study as it aims to investigate and study the information in an objective perspective and thus creates an objective view of the reality. To examine the motivational factors, that are the most important to students when they participate in crowdsourcing, the study has been carried out in two steps, a focus group and a questionnaire-based survey. Since it is not reasonable to get in touch with the total population of university students, the population delimited to students at Linnaeus University in Växjö. Two selection methods are categorized as non-probability sample was used, convenience sampling and snowball sampling. Results: The three hypotheses of this study was rejected since the results of the analysis of the combined motivational factors did not demonstrate statistic significance. Statistical significance could however be demonstrated for individual motivational factors. Practical implications: The purpose of the study is to help companies while choosing incentives, and how to best motivate participants, in crowdsourcing projects. Key words: Crowdsourcing, Motivation / Sammanfattning Titel: Crowdsourcing – Vad motiverar studenter till att delta?Kurs: Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng.Författare: Sara Örås & Tomas PetterssonHandledare: Martin Amsteus Datum: Juni 2013 Inledning: Idag inser många företag vikten av att använda sig utav externa resurser för att generera bästa möjliga utvecklingsresultat för just sitt företag. Då sannolikheten inte är så stor att alla smarta människor arbetar för just ditt företag är det väldigt klokt att använda sig av allmänheten för att utnyttja deras kunskap, idéer och kompetens. Crowdsourcing innebär att en grupp människor utmanas att lösa ett problem för ett företag för att generera lösningar och innovativa idéer i utbyte mot kompensation. En central fråga är vad som motiverar individer till att delta i crowdsourcing. För att få individer att vilja delta i crowdsourcing gäller det att motivera på rätt sätt. Syftet med uppsatsen är undersöka motivationsfaktorer i hänsyn till att delta i crowdsourcing. Metod: En kvantitativ forskningsansats har valts för just denna studie då det syftar till att undersöka och studera information på ett objektivt sätt och på så vis skapas en objektiv bild av verkligheten. För att undersöka vilka motivationsfaktorer som är viktigast för studenter när de skall delta i crowdsourcing har studien utförts i två steg, en fokusgrupp och en enkätbaserad surveyundersökning. Då det inte är rimligt att komma i kontakt med den totala populationen av universitetsstudenter har populationen avgränsats till studenter på Linnéuniversitet i Växjö. Två urvalsmetoder som tillhör kategorin icke-sannolikhetsurval har använts, bekvämlighetsurval samt snöbollsurval. Resultat: Studiens 3 hypoteser förkastas då resultatet av analysen av de sammanlagda motivationsfaktorerna ej kunde påvisa statistisk signifikans. Dock kunde statistisk signifikans påvisas på enskilda motivationsfaktorer. Praktiska implikationer: Studien syftar till att hjälpa företag vid val av incitament, samt hur de på bästa sätt kan motivera deltagare, i crowdsourcingprojekt. Nyckelord: Crowdsourcing, Motivation

Motivationen hos grundskollärare att undervisa och hantera arbetslivets förändringar beror på många olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt är den inre tillfredsställelsen som är viktigast för grundskollärarna. Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollärarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som är mest viktiga. En enkät skickades ut till medlemmar i Lärarförbundet i två kommuner. Den innehöll påståenden gällande grundskollärares interna och externa arbetsattityder. En faktoranalys av de interna arbetsattitydpåståendena kom fram till tre övergripande komponenter: Kompetens, Samhörighet och Autonomi. Korrelationsresultatet visade att grundskollärare motiveras något mer av interna arbetsattityder såsom meningsfullheten i arbetet än externa. En multipel linjär regressionsanalys visade även att komponenten Kompetens var den viktigaste prediktorn för arbetsmotivation. För att få ett bättre och tydligare grepp om grundskollärares motivation bör framtida forskning fokusera på att genomföra longitudinella studier inom området med ett stort antal deltagare.

As mathematics teachers gain knowledge of what factors students perceive as motivating, they will be able to create a classroom environment that better increases motivation. Thus, the information gathered from this study will be useful and meaningful to teachers of mathematics and to leaders of mathematics departments in providing appropriate assistance and guidance to teachers in their quest for finding strategies that persuade students of mathematics to become life-long learners. The primary purpose of this study was to examine the nature of any significant differences in perceptions of motivation of high school students’ enrolled in Algebra I and their teacher’s insights of what students perceive as motivating factors. In addition, the significant difference in perception of motivation between females and males in these same classes was also examined. Nine teachers teaching Algebra I during the 2006 spring semester in a predominately Hispanic/Latino school district in a border town in south Texas participated. The participants, the aforementioned teachers and one hundred sixteen of their students, responded to the motivation section of the Motivated Strategies for Learning Questionnaire (MSLQ) developed by Pintrich, Smith, Garcia and McKeachie at the University of Michigan (1991). Data collected were analyzed and reported using confidence intervals, descriptive statistics and frequency data tables. Major research findings of this study show that high school Algebra I students’ perceptions of motivation in three subscales of the motivation section of the MSLQ (Intrinsic Goal Orientation, Task Value and Self Efficacy) are significantly different from their teachers’ insights of what motivates students in an Algebra I class. Results were examined to find the differences between students’ motivational beliefs and their teachers’ perceptions of motivating factors. In general, results indicate that teachers’ perceptions and students’ own beliefs of motivation do not coincide.

Thesis--Washington University. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--University of Western Sydney, 2006. / "A thesis submitted to the College of Arts, School of Education, University of Western Sydney in the fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy." Includes bibliographical references and index.

“Motivation is the desire within a person causing that person to act” (Mathis & Jackson, 2009, p. 24). Motivation is what makes people act. Lately a tool to create more motivation called Gamification has been more and more popular to use. This study is focusing on the subject motivation and also how gamification can be used as a tool to get more of that. Five theoretical subjects are being used throughout the whole study. These are: human resource, motivation, rewards, gamification and game design. The fields have a lot in common but the most central part is motivation that is represented in all parts. The purpose of this study is to explain the impact of motivation on people and how game mechanics can increase the motivation further. A case study was done at the company Prové using semi structured interviews. To get more empirical data we used websites and blogs. The interviews helped to get a deeper insight in how people get motivated in their work environment. Data gathered from websites and blogs showed how gamification is being used in real life situations.   The result showed that motivation plays a big role in both businesses and among people, especially considering the motivation within a person. If using gamification as a tool to increase motivation it is really important to keep the following in mind; it has to be connection to personal goals, the reasons has to be grounded and everyone has to play by the same rules. / “Motivation is the desire within a person causing that person to act” (Mathis & Jackson, 2009, s. 24). Motivation är det som får människan att prestera och utföra en uppgift. Ett motivationsverktyg som under de senaste åren har kommit att bli allt mer populärt är gamification. Denna studie kretsar kring ämnet motivation och hur gamification kan användas som verktyg för detta. Studien följer fem teoriområden; human resource, motivation, belöning, gamification och speldesign. Områdena har mycket gemensamt, men den mest centrala delen är motivation som är återkommande i samtliga delar. Syftet med denna studie är att påvisa motivationens påverkan på människor samt finna hur spelmekanik kan öka motivationen ytterligare. Tillvägagångssätten har varit att göra en fallstudie på företaget Prové i form av semistrukturerade intervjuer samt datainsamling från hemsidor och bloggar. Intervjuerna genomfördes för att få en djupare insyn i hur människor motiveras i sin arbetsmiljö. Det data som samlades in från hemsidor och bloggar visade hur gamification används i olika situationer i praktiken. Resultatet av undersökningen visar att motivation har en stor roll i såväl verksamheter som hos den enskilda människan, i synnerhet den inre motivationen. Om gamification ska användas som ett verktyg för att öka motivationen är det väsentligt att följande has i åtanke; det ska vara kopplat till personliga mål, det ska vara grundat och alla ska delta efter samma regler.

published_or_final_version / Educational Psychology / Master / Master of Social Sciences

Why should I be moral? My thesis is dedicated to exploring how David Hume’s moral theory may answer this question. According to Hume’s psychology of action, only passions, desires and dispositions have motivational force, but reason alone has not. As Hume believes that morality is action-guided, he bases his moral theory on sentiments. The advantage of a sentiment-based theory is that it easily explains why we follow morality: as we have moral sentiments, we already have a motive to follow morality. However, it seems that a moral theory based on sentiments hardly explains why we follow impartial judgments, for original sentiments arising from sympathy are always partial. proposes a general point of view to correct unregulated sympathy. Adopting a general point of view, we leave aside personal interest and view a person through the eyes of those who are in his narrow circle according to the effects his character tends to cause. However, there seems be tension between sentimentalism and Hume’s general point of view. It is doubtful whether the judgments made from a general point of view are still sentiment-based and how we are moved to leave our personal standpoint to take up a general point of view when we are naturally more concerned with our own self-interest. Hence, the main difficulty for Hume’s moral theory is to explain what causes us to adopt a general point of view and act morally in a sentimentalist framework. I suggest that to get rid of the contradiction in the soul caused by our sympathy with others’ sentiments is the primary motive for us to adopt a general point of view. Moreover, understanding the limitations of human nature, we do not have overly high expectation of people; hence, we are satisfied with a person if he benefits his narrow circle and therefore limit ourselves to a general point view. / published_or_final_version / Philosophy / Master / Master of Philosophy

published_or_final_version / abstract / toc / Educational Psychology / Master / Master of Social Sciences