Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet. I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse. Föräldrarnas missbruk påverkar barnets anknytning som i längden kan påverka barnets förmåga att uttrycka sina känslor och påverka barnets nära relationer i vuxen ålder.

This thesis research investigates and contributes to increased knowledge on municipalities’ approaches to climate adaptation and associated challenges that slow down or hinder climate adaptation approaches in cities. The Stockholm region has experienced climate change and impacts of severe floods, heat waves, storms, sea level rise, forest-fire outbreaks, erosion and landslides. To control the frequency and magnitude of these impacts, local authorities and administrations need to integrate mitigation and adaptation management strategies into physical plans of towns and cities. Surveys carried out in 2016 and 2017 consecutively, evaluate municipalities’ efforts in climate adaptation in different counties in Sweden. The survey report in 2017 reveals that not all municipalities are equally implementing climate adaptation in Stockholm county; and yet the impacts of climate change are to affect all municipalities regardless of size and geographical location. Therefore, to understand the state of climate change adaptation in the municipalities, the author interviewed municipal planners, engineers, environmental investigators, and climate group in Botkyrka, to collect qualitative data for analysis. Data was also gathered through qualitative document analysis to compare drivers of municipality approaches to climate adaptation in Botkyrka and Ekerö municipality. The study results show that there is a gap between Botkyrka and Ekerö municipalities’ climate adaptation work. However, much as these two municipalities are sustainably eveloping, they face a number of challenges that hamper their ability to integrate climate adaptation measure in urban physical plans in order to reduce urban vulnerabilities, and thus build sustainable and climate-resilient cities. / Denna uppsatsforskning undersöker och bidrar till ökad kunskap om kommunernas strategier för klimatanpassning och associerade utmaningar som bromsar eller hindrar klimatanpassningsmetoder i städer. Stockholmsregionen har upplevt klimatförändringar och konsekvenser av allvarliga översvämningar, värmeböljor, stormar, havsnivåer, skogsbränder utbrott, erosion och jordskred. För att styra frekvensen och omfattningen av dessa effekter, behöver kommuner och förvaltningar integrera klimatanpassnings strategier för hantering av begränsnings- och anpassningsåtgärder i fysiska planer av städer. Undersökningar som genomförts under 2016 och 2017 efter varandra, utvärdera kommunernas insatser i klimatanpassning i olika län i Sverige. Undersökningsrapporten i 2017 avslöjar att inte alla kommuner genomför lika klimatanpassning i Stockholms län; och ändå effekterna av klimatförändringarna påverkar alla kommuner oberoende av storlek och geografiska läge. För att förstå tillståndet för klimatanpassning i kommunerna, intervjuade jag kommunala planerare, ingenjörer, miljömässiga utredare och klimat gruppen i Botkyrka kommun, med syftet att samla in kvalitativa data för analys. Jag samlade också data genom kvalitativ dokumentanalys för att jämföra faktorer som driver kommunernas klimatanpassningsarbete. Resultaten från studien visar att det finns en lucka mellan Botkyrka och Ekerö kommunernas klimatanpassnings arbete. Dock, även om dessa två kommuner utvecklar hållbart, står de inför ett antal utmaningar som hämmar deras förmåga att integrera klimatanpassningsåtgärder i urbana fysiska planer för att minska urbana sårbarheter, och därmed bygga hållbara och klimattåliga städer.