• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tsenguluso ya likhaulambilu la ndifhedzo ho sedziwa dirama ya 'Zwo Itwa" ya Vho-Mahamba M. A. na "Madombini a ngoho" ya Vho-Milubi N, A.

Rannzwa, Fulufhelo 09 1900 (has links)
MA (Tshivenda) / Senthara ya M. E. R. Mathivha ya Nyambo dza Afurika, Vhutsila na Mvelele / See the attached abstract below
2

Select psychosocial risk factors contributing to domestic violence against women in Tshwane, South Africa

Dreyer, Cherie 11 1900 (has links)
South Africa has among the highest rates of physical and sexual violence against women in the world. Research indicates that understanding the causality of domestic violence is very complex and the measurement of risk factors are deemed challenging. Yet, it is important to understand and identify the risk factors associated with domestic violence to effectively prevent it. This phenomenological research study aimed to investigate the lived experiences of female domestic violence victims and sought to identify risk factors (e.g. alcohol and drug abuse, violence in the family of origin, personality factors, cultural differences, socio-economic factors, and the impact of pregnancy) that may have contributed to the occurrence of domestic violence in their intimate relationships .The participants were selected based on purposive and convenience sampling and also their willingness to participate. The sample consisted of six participants between the ages of 18 – 45 years old, residing in Tshwane, South Africa. The data were obtained through semi-structured interviews. A qualitative methodological design was used to collect and explore information about the participants’ personal experiences with domestic violence. Hycner’s explicitation process was employed to identify the four main themes, namely the participants’ experience of domestic violence; socio economic factors; cultural differences, and domestic violence during pregnancy. Each main theme was comprised of sub-themes. The findings of this study differed slightly in comparison with the existing body of literature that highlight substance abuse as one of the highest risk factors for the occurrence of domestic violence in intimate relationships. In this study, other risk factors such as pregnancy and socio-economic factors played a much bigger role than substance abuse as the key risk factors that contribute to the occurrence of domestic violence. / INingizimu Afrika ingenye yamazwe omhlaba anamazinga aphezulu odlame nokuhlukunyezwa kwabesimame ngokocansi. Ucwaningo lubonisa ukuthi ukuqondisisa izimbangela zodlame lwasekhaya yinto eyisixakaxaka ukuyiqondisisa kanti futhi kuyinselele ukukala izinto ezinobungozi kwabesimame. Kodwa ngisho noma kunjalo, kubalulekile ukuqondisisa kanye nokwazi izinto ezinobungozi ezihambisana nodlame lwasekhaya ukuze lukwazi ukuvinjelwa. Lolu cwaningo oluhlaziya ngaphandle kokuthatha uhlangothi, lunenhloso yokuphenyisisa indlela abantu besimame abangamaxhoba odlame abalubona nolubaphatha ngayo udlame lwasekhaya kanye nokubheka izinto ezinobungozi (ezifana nokusetshenziswa kabi kotshwala nezidakamizwa, udlame emakhaya okuqala abahlukumezi, izinto eziqondene nomuntu siqu, umehluko kwezamasiko, eziphathelene nomnotho nabantu kanye nomphumela ekukhulelweni), okungaba yizinto ezinomthelela kudlame lwasekhaya ebudlelwananeni basekhaya. Abantu ababambe iqhaza kucwaningo bakhethwe ngokulandela isampuli enenhloso yokukhetha abathile abazohlangabezana nenhloso yocwaningo kanye nokuzimisela kwabo ukubamba iqhaza kucwaningo. Isampuli ibinababambi-qhaza abayisithupha abaphakathi kweminyaka engu 18 ukuya kwengu 45 ubudala, okwamanje abahlala eTshwane. I-data itholakala ngokwenza ama-interview ahlelekile kodwa angenamkhawulo kakhulu. Kusetshenziswe idizayini yocwaningo esebenzisa i-qualitative method ukuqoqa nokuthola ulwazi maqondana nezipiliyino zababambi-qhaza kudlame lwasekhaya. Kusetshenziswe inqubo ye-Hycner's explicitation ukuphawula izihloko ezine ezinkulu, ukuyizipiliyoni zababambi-qhaza kudlame lwasekhaya, izinto eziphathelene nabantu nomnotho, umehluko kwezamasiko, udlame lwasekhaya ngesikhathi sokukhulelwa. Isihloko nesihloko esikhulu, besihlukaniswe ngezihlokwana ezincane. Imiphumela yalolu cwaningo yehlukile kancane uma kuqhathaniswa neminye imibhalo ekhona egqamisa ukusetshenziswa kabi kwezidakamizwa njengenye yezinto ezinkulu eziyingozi nembangela yodlame lwasekhaya kanye nakubudlelwane babantu abasondelene kakhulu. Kulolu cwaningo, ezinye izinto eziyizingozi ezifana nokuhlukunyezwa ngesikhathi sokukhulelwa kanye nokuphathelene nabantu nomnotho kunendima enkulu kunokusetshenziswa kabi kwezidakamizwa notshwala njengezinto eziphezulu kakhulu ezinomthelela kudlame lwasekhaya. / Afrika Tshipembe ḽi vhukati ha phimo ya nṱhesa ya khakhathi dza zwa vhudzekani na dza u huvhadza vhafumakadzi kha ḽifhasi. Ṱhoḓisiso i sumbedza uri u pfesesa vhakwameaho nga khakhathi dza mitani zwi a konḓa nga maanḓa na u elwa ha zwiitisi zwa khombo zwi vhonala zwi khaedu vhukuma. Fhedziha, ndi zwa ndeme u pfesesa na u wana zwiitisi zwa khombo zwine zwa tshimbilelana na khakhathi dza miṱani u itela uri dzi kone u thivhelwa. Iyi ndi ngudo ya ṱhoḓisiso nga tshenzhemo yo livhiswaho kha u ṱhoḓisisa tshenzhemo ye vhafumakadzi vho ṱanganaho na khakhathi dza mitani vha tshenzhema na u ṱoda u wanulusa zwithu zwi vhangaho khombo iyi. (zwine zwa nga vha tshumiso ya zwikambi na zwidzidzivhadzi, khakhathi dza murahu muṱani, vhuvha ha muthu, zwiitisi zwa ikonomi ya matshilisano, phambano ya mvelele, u ḓihwala) zwine zwa nga vha zwo livhisa kha u bvelela ha khakhathi dza miṱani kha vhafunani. Vhadzheneli vho tiwa zwo ḓitika nga ndivho nauri vha tsinisa na lutamo lwa u dzhenelela lwa avho vhathu. Sambula yo vhumbwa nga zwipiḓa zwa rathi zwa vhadzheneli vha miṅwaha ya vhukati ha 18 – 45, vhane zwa zwino vha dzula kha ḽa Tshwane. Data yo kuvhanganywa nga kha mbudziso dzi sa langiho kufhindulele. Nḓila ya u tandula ‘qualitative’ yo shumiswa u kuvhanganya na u ṱhaṱhuvha zwidodombedzwa nga ha tshenzhemo dza vhadzheneli nga ha khakhathi dza miṱani. Kuitele kwa Hycner a songo ḓoweleaho kwo shumiswa u wana ṱhoho dza ndeme nṋa; dzine dza vha tshenzhemo ya vhadzheneli nga ha khakhathi dza miṱani, zwiitisi zwa ikonomi ya matshilisano; phambano ya mvelele, na dzikhakhathi dza miṱani nga tshifhinga vho ḓihwala. Ṱhoho khulwane yo vhumbwa nga ṱhoho ṱhukhu. Mawanwa a ngudo iyi a fhambana nyana na mbambedzo na tshivhumbeo tsha maṅwalo ane a vha hone ane a ombedzela tshumiso ya zwidzidzivhadzi sa tshiṅwe tsha tshivhangi tshihulwane tsha khakhathi dza miṱani kha vhushaka ha vhafunani. Kha ngudo iyi, dziṅwe khombo dzi fananho na u ḓihwala na zwiitisi zwa ikonomi ya matshilisano zwi vha zwivhangi zwihulwane u fhira tshumiso ya zwidzidzivhadzi na zwiitisi zwa khombo zwa ndeme zwine zwa vhanga khakhathi dza miṱani. / Psychology / M.A.(Psychology)
3

Perceptions of primary school student teachers regarding the practical application of constructivism

Mavesere, Benjamin 23 June 2021 (has links)
Abstract in English, Afrikaans and Venda / Constructivism is a relatively recent theory of learning which focuses on using learner-centred strategies in learning. Reform efforts in education in Zimbabwe have been aimed at incorporating constructivist-inspired strategies in the classroom, with mixed results. Some teachers continue to prefer traditional approaches to learning in their classrooms, despite these being teacher-centred and generally looked down upon. The study examined the perceptions of primary school student teachers regarding the practical application of constructivism in the classroom. A qualitative research design was adopted, and the study was grounded in a constructivist and interpretivist paradigm aimed at understanding perceptions emanating from the lived experiences of the student teachers. In all, eight student teachers were sampled for the study by means of purposive, convenience and stratified random sampling. Data was collected through a literature review, lesson observations and semi-structured individual interviews. The rigour of the study was maintained by ensuring trustworthiness and the credibility of the findings. Ethical issues were adhered to. Data was analysed using Tesch’s method of data analysis, through which the researcher identified categories and themes, and reported on in narrative format. The study findings indicate that student teachers have a positive perception of the practical application of constructivism in learning. Participants expressed the view that the practical application of constructivism leads to deeper learning and greater understanding by learners. Participants nevertheless stated that in their efforts to implement constructivism in learning and teaching during their practicums they experienced a lack of support from mentor teachers and shortages of resources. Considering these findings, the researcher made several recommendations to various stakeholders with the aim of helping student teachers to be more effective constructivist teachers. The recommendations include the need to carry out more research on the constructivist learning theory and its practical application in the classroom as well as encouraging teachers to apply constructivist learner-centred strategies in their classrooms. The researcher also made recommendations for further research. / Konstruktivisme is ʼn leerteorie wat betreklik nuut is en wat fokus op die gebruik van leerdergesentreerde strategieë vir leer. Inisiatiewe vir opvoedingshervorming in Zimbabweis daaropgerig om konstruktivisme-geïnspireerde strategieë in die klaskamer te inkorporeer – met gemengde resultate. Sommige onderwysers verkies om steeds tradisionele benaderings tot leer in hul klaskamers te volg, al is dit onderwysergesentreerde benaderings waarop daar oor die algemeen neergesien word. In hierdie studie is die persepsies van laerskool studentonderwysers rakende die praktiese toepassing van konstruktivisme in die klaskamer ondersoek. ʼn Kwalitatiewe navorsingsontwerp is gebruik en die studie is gegrond in ʼn konstruktivistiese en interpretivistiese paradigma wat ten doel het om die persepsies vanuit studentonderwysers se werklike (‘lived’) ervarings, te verstaan. ʼn Steekproef is onder altesaam agt studentonderwysers gedoen deur middel van doelbewuste steekproefneming, gerieflikheidsteekproefneming en gestratifiseerde ewekansige steekproefneming. Data is ingesamel deur middel van ʼn literatuurstudie, leswaarnemings en semi-gestruktureerde individuele onderhoude. Die akkuraatheid van die studie is gehandhaaf deur betroubaarheid en die geloofwaardigheid van die bevindinge te verseker. Algemeen ooreengekome etiekvoorskriftewat by die meeste instellings geld, is nagekom.Data is ontleed met behulp van Tesch se metode van data-ontleding, en sodoende kon die navorser kategorieë en temas identifiseer en in narratiewe formaat daaroor verslag doen. Die navorsingsresultate toon dat studentonderwysers ʼn positiewe persepsie van die praktiese toepassing van konstruktivisme in leer het. Deelnemers het hul oortuiging gedeel dat die praktiese toepassing van konstruktivisme, tot ʼn dieper vlak van leer en beter begrip by leerders lei. Deelnemers het egter ook aangedui dat hulle ʼn gebrek aan ondersteuning van mentoronderwysers, sowel as ʼn tekort aan hulpbronne, ondervind het in hul pogings om konstruktivisme in leer en onderrig te implementeer tydens hul praktiese onderwys. Met inagneming van hierdie bevinding doen die navorser verskeie aanbevelings aan verskillende belanghebbers, met die doel om studentonderwysers te help om meer doeltreffend in konstruktivistiese onderwys te wees. Die navorser hetook aanbevelings vir verdere navorsing gedoen. / Thyeori ya u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswai tou vha thyeori ya u guda ya zwinozwino yo sedzaho kha zwiṱirathedzhi zwo ḓisendekaho nga mugudi kha u guda. Nungo dza u vhuedzedza pfunzo Zimbabwe dzo livhiswa kha u ṱanganyisa zwiṱirathedzhi zwa u fhaṱa zwo ṱuṱuwedzwaho kiḽasini, na mvelelo dzo ṱanganyiswaho. Vhaṅwe vhadededzi vha khou bvela phanḓa na u takalela u shumisa maitele a kale a u guda kiḽasirumuni, naho izwi zwi tshi ḓisendeka nga mudededzi na u dzhielwa fhasi. Ṱhoḓisiso yo sedzulusa kuvhonele kwa vhadededzi vha matshudeni vha tshikolo tsha phuraimari musi zwi tshi ḓa kha u shumisa nyito ya thyeori ya u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswa kiḽasirumuniHo shumiswa kuitele kwa ṱhoḓisiso ya khwaḽithathivi, ngudo yo ḓitika nga tshiedziswa tsha u fhaṱa nḓivho na muhumbulo miswa na u ṱalutshedzayo livhiswaho kha u pfesesa kuvhonele kubvaho kha tshenzhemo ine ya khou itea zwenezwo nga vhadededzi vha matshudeni.Kha vhadededzi vha matshudeni vhoṱhe vha malo, vhe vha itwa tsumbonanguludzwa kha ngudonga nḓila ya zwine zwa khou sedzwa khazwo, u swikelelea na tshigwada tshiṱuku tsho nangwaho. Data yo kuvhanganywa nga kha u sedza hafhu maṅwalwa, u sedza ngudo na inthaviwu dza u vhudzisa muthunga muthu dzo dzudzanywaho. Ndeme na u itwa nga vhuronwane ha ngudo zwo itwa nga u vhona zwauri hu na u fulufhedzea na u khwaṱhisedzwa ha mawanwa. Mafhungo a vhuḓifari e a tendelaniwa khao nga u angaredza nga zwiimiswa zwinzhi o tevhedzwa. Data yo saukanywa hu tshi shumiswa kuitele kwa Tesch kwa u saukanya data, hune muṱoḓisisi a topola khethekanyo na thero, na u vhigwa nga nḓila ya u tou ṱalutshedza. Mawanwa a ngudo o sumbedzisa uri vhadededzi vha matshudeni vha na mbonalo yavhuḓi ya nyito i re khagala ya u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswa kha u guda. Vhadzheneleli vho bvisela vhupfiwa havho khagala uri nyito dzi re khagala dza u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswa zwi livhisa kha vhudzivha ha u guda na u pfesesa huhulwane nga vhagudiswa. Vhadzheneleli naho zwo ralo vho bula zwauri kha nungo dzavho dza u shumisa thyeori ya u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswa kha u guda na u funza nga tshifhinga tshavho tsha ngudo dza nyito vho tshenzhela u shaya thikhedzo u bva kha vhadededzi vhane vha khou guda khavho na ṱhahelelo ya zwiko. Musi hu tshi khou dzhielwa nṱha mawanwa aya, muṱoḓisisi o ita themendelo dzo vhalaho kha vhadzhiamikovhe vho fhambanaho hu na nḓivho ya u thusa vhadededzi vha vhagudiswa uri vha vhe vhadededzi vha re na vhukoni kha u fhaṱa nḓivho na mihumbulo miswa. Muṱoḓisisi o dovha a themendela ṱhoḓisiso i yaho phanḓa. / Psychology of Education / Ph. D. (Psychology of Education)
4

The influence of cognitive intelligence, emotional intelligence, and personality on job performance: proposing a model for personnel selection

Dhliwayo, Pfungwa 08 1900 (has links)
Text in English with abstracts in English, TshiVenda and Afrikaans / This research sought to propose a personnel selection model encompassing the influence of cognitive intelligence, ability emotional intelligence, trait emotional intelligence, and personality on job performance. Using a quantitative cross-sectional research design, the researcher investigated the interrelationships between the variables relevant to the study using a convenience sample of N = 299 that consisted of Zimbabwean supervisory and professionally qualified and experienced specialists of different ages and genders, and from different job tenures, and job types. To get a true picture of the relationships between the predictor and criterion variables, the interaction (moderating) effects between the sociodemographic variables (age, gender, job tenure, and job type) and the predictor variables (cognitive intelligence, ability emotional intelligence, trait emotional intelligence, and personality) in predicting the criterion of job performance were also examined. The researcher used correlational and inferential multivariate statistical analysis (structural equation modelling, regression analyses, and tests for significant mean differences) to test the research hypotheses. The results from the study indicated that cognitive intelligence was the best predictor of job performance, followed by ability emotional intelligence, and then by personality. Trait emotional intelligence could not account for any variance in job performance. The results showed significant interaction effects between personality and job tenure (judging-perceiving personality types) and job types (extraversion-introversion personality types) in predicting job performance. Significant sociodemographic mean differences in the levels of the predictor variables were also identified. The identified predictive powers of the variables, the interaction effects between the identified sociodemographic and the predictor variables in predicting job performance, and the significant sociodemographic mean differences in the levels of predictor variables need to be considered for personnel selection practices in order to understand the nature of variables that may enhance or inhibit job performance. From a theoretical perspective, the research advanced personnel selection theory by empirically and scientifically identifying the core elements of personnel selection, and proposing a personnel selection model for use by industrial psychologists and organisations. / Ṱhoḓisiso heyi i ṱoḓa u dzinginya tshiedza tsha maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi ane a katela ṱhuṱhuwedzo ya vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana, na vhuḓifari kha kushumele mushumoni. Hu tshi khou shumiswa maitele a ṱhoḓisiso a nḓila yo dzudzanaho ya u kuvhanganya na u saukanya data u bva kha zwiko zwo fhambanaho, u guda zwine zwa khou itea kha tshigwada nga tshenetsho tshifhinga, muṱoḓisisi o ṱoḓisisa vhushaka vhukati ha zwithu zwine zwa fhambana zwo teaho kha ngudo, hu tshi khou shumiswa sambula ya vhathu vhane zwa leluwa u vha swikelela N = 299, i katelaho vhaṱoli na vhathu vha re na ndalukano dza mushumo na vhomakone vha re na tshenzhelo vha vhukale ho fhambanaho, mbeu, tshifhinga tshe vha shuma na tshaka dza mushumo kha vhathu vha Zimbabwe. U wana tshifanyiso tsha vhukuma tsha vhushaka vhukati ha zwithu zwine zwa khou humbulelwa na zwithu zwo ḓisendekaho nga zwiṅwe, ṱhuṱhuwedzo ine ya itea khathihi vhukati ha zwithu zwivhili hune u ṱangana hazwo zwa vha na ndeme khulwane u fhirisa zwipiḓa vhukati ha zwiṱaluli zwa vhathu (vhukale, mbeu, tshifhinga tshe vhashuma, lushaka lwa mushumo) na zwithu zwine zwa khou humbulelwa (vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa ,vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana, na vhuḓifari) kha u humbulela nḓila dza kushumele mushumoni na dzone dzo ṱoḓuluswa. Muṱoḓisisi o shumisa khoriḽeshinala na siṱatisiṱiki tsha iniferinshiaḽa maḽithivareithi musi a tshi khou saukanya (tshiedza tsha siṱatisisṱika, maitele a siṱatisiṱika a u humbulela vhushaka vhukati ha zwithu, na u linga ndeme ya phambano ya siṱatisiṱika) u linga u vhonela phanḓa kha khonadzeo ya ṱhoḓisiso. Mvelelo u bva kha ngudo dzo sumbedzisa uri vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza ho vha tshishumiswa tsha kushumele, ha tevhelwa nga vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa, ha fhedzisela nga vhuḓifari. Vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana a vhu khwaṱhisedzi phambano kha kushumele mushumoni. Mvelelo dzo sumbedzisa tshanduko ine ya vha hone kha tshithu tshithihi i ḓitika nda ndeme ya tshiṅwe tshithu vhukati ha vhuḓifari na tshifhinga tshe vha shuma (mihumbulo ine ra vha nayo ri tshi sedza zwithu na nḓila ine ra tshilisa ngayo ḓuvha ḽiṅwe na ḽiiṅwe) na tshaka dza mushumo (na tshaka dza vhuḓifari dzo sedzaho nga nnḓa na nga ngomu) kha u humbulela kushumele. Ndeme ya phambano vhukati ha zwigwada zwivhili zwa matshilisano na vhathu kha zwithu zwine zwa khou humbulelwa na zwone zwo dovha zwa topolwa. Zwithu zwo topolwaho zwine zwa khou lavhelelwa, zwithu zwivhili zwo ḓiimisaho nga zwoṱhe zwi tshi ṱangana arali ṱhuṱhuwedzo ya tshithu tshithihi i tshi fhambana yo ḓitika nga vhuimo ha zwiṅwe zwithu vhukati ha zwithu zwa matshilisano na vhathu na zwithu zwine zwa khou humbulelwa, ṱhoḓea dzine dza tea u dzhielwa nṱha kha maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi u itela u pfesesa lushaka lwa zwithu zwine zwa nga engedza kana u thivhela kushumele. U bva kha mihumbulo ine ya khou ṱoḓisiswa, ṱhoḓisiso yo ṱuṱuwedza thyeori ya maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi nga u sedza na u topola zwithu zwa ndeme zwa maitele na milayo ya sainthifiki, na u dzinginya tshiedza tsha u thola vhashumi u itela u shumiswa nga vhaḓivhi vha muhumbulo vhane vha shuma na kutshilele na kushumele kha zwiimiswa. / Hierdie navorsing het gepoog om ʼn model vir personeelkeuring te ontwikkel op grond van die invloed van kognitiewe intelligensie, vermoë- emosionele intelligensie; eienskap- emosionele intelligensie en persoonlikheid op werkprestasie. Die navorser het ʼn kwantitatiewe dwarssnitnavorsingsontwerp gebruik, en die onderlinge verbande tussen die toepaslike veranderlikes ondersoek. Die geriefsteekproef van N = 299 het bestaan uit Zimbabwiese toesighoudende, opgeleide en ervare spesialiste van verskillende ouderdomme en uit beide geslagte wat verskillende dienstydperke agter die rug het, en uiteenlopende poste beklee. Om ʼn getroue beeld van die verbande tussen die voorspeller- en kriteriumveranderlikes te kry, is die interaksie- (modererende) effekte tussen die sosiaal-demografiese veranderlikes (ouderdom, geslag, dienstydperk en soort werk) en die voorspellerveranderlikes (kognitiewe intelligensie, vermoë- emosionele intelligensie; eienskap- emosionele intelligensie en persoonlikheid) in die voorspelling van die kriterium van werkprestasie ook ondersoek. Die navorser het ʼn korrelasie- en afgeleide, meerwisselende statistiese ontleding (strukturele vergelykingsmodellering, regressieontledings en toetse vir betekenisvolle gemiddeldeverskille) gedoen om die navorsingshipotese te toets. Die uitslag van die studie toon dat kognitiewe intelligensie die beste voorspeller van werkprestasie is, gevolg deur vermoë- emosionele intelligensie en persoonlikheid. Eienskap- emosionele intelligensie kon geen rekenskap van enige veranderlike in werkprestasie gee nie. Volgens die resultate is daar betekenisvolle interaksie-effekte tussen persoonlikheid en dienstydperk (keurder-waarnemer persoonlikheidstipes) en die soort werk (ekstroversie-introversiepersoonlikheidstipes) in die voorspelling van werkprestasie. Betekenisvolle sosiaal-demografiese gemiddeldeverskille in die vlakke van die voorspellerveranderlikes is ook aangedui. Die voorspellende kragte van die veranderlikes, die interaksie-effekte tussen die sosiaal-demografiese en die voorspellerveranderlikes in die voorspelling van werkprestasie sowel as die beduidende sosiaal-demografiese gemiddeldeverskille in die vlak van voorspellerveranderlikes moet vir personeelkeuringspraktyke in ag geneem word om die aard van veranderlikes wat werkprestasie kan verhoog of inhibeer, te verstaan. Uit ʼn teoretiese oogpunt het die navorsing die persoonkeuringsteorie gevolg deur die kernelemente van personeelkeuring op ʼn empiriese en wetenskaplike wyse aan te toon, en ʼn personeelkeuringsmodel vir bedryfsielkundiges en organisasies aan te bied. / Industrial and Organisational Psychology / D. Phil. (Consulting Psychology)

Page generated in 0.0421 seconds