Multiplikation är ett av de fyra räknesätten inom matematik som elever ska utveckla kunskap och förståelse inom. Utifrån lärarens undervisning ska eleverna ges möjlighet att i slutet av årskurs 6 kunna behärska olika metoder inom multiplikation. Syftet med studien är att urskilja vilka metoder inom multiplikation som är vanligast förekommande i två stycken årskurs 5-klasser samt vilka metoder som matematikläraren för dessa klasser använder mest i genomgången av multiplikation. Syftet är även att försöka tolka olika elevers uppfattningar inom dessa metoder. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ analys utifrån en fenomenografisk ansats.

Den här studien ska öka kunskaperna kring vilka förklaringsmodeller som finns för multiplikation i vanliga läromedel idag. Det är viktigt hur multiplikation presenteras för eleverna. Forskning visar att metoden upprepad addition ofta ger eleverna felaktiga föreställningar om hur multiplikation ska räknas. Det kan försvåra elevernas progression inom multiplikation i förhållande till bland annat högre tal och reella tal. Vår studie hanterar två vanligt förekommande läromedel i Sverige, Favorit matematik och Prima matematik. Studiens metod är innehållsanalys, där en del är kvalitativ, med en tematiskanalysmall och den andra kvantifierar data av uppgifter i läromedlen i relation till forskningsfrågorna. Resultaten visar att det framför allt är de linjära modellerna som förklarar metoden upprepad addition och som används vid introduktion i läromedlen. Det visar att Prima matematik har en högre andel multiplikativa övningar än Favorit matematik. Båda läromedlen har låga andel additiva- och multiplikativa övningar i förhållande till tabellträning. Slutsats i studien är att läromedlen riskerar att leda eleverna in i en återvändsgränd med felaktig bild av multiplikationens struktur. Konsekvenserna av dessa resultat kan bli att eleverna får problem med uträkning av svårare multiplikationsuppgifter i de högre årskurserna.