Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten. Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet. Utifrån forskningsläget byggs tre teoretiska ansatser upp som utgör grunden i denna analys och diskussion. I undersökningens analysdel sker en genomgång av materialet med de tre teoretiska ansatserna. Uppsatsens disposition i separata analys- och diskussionskapitel innebär att analyskapitlet är det renodlade resultatet av att läsa källmaterialet med teoretiska glasögon. I uppsatsens diskussions- och slutsatskapitel besvaras forskningsfrågorna, hypoteserna diskuteras och personliga reflektioner lyfts fram. I uppsatsen konstateras att konflikter fanns mellan landskommunerna och Sunne köping. Sunne landskommun var inbegripen i två konflikter med köpingen gällande infrastruktur och inkorporeringar. Konsensus mellan landskommunerna rådde i konflikten gentemot staten, särskilt när beslutet om sammanslagning blev definitivt. Uppsatsen visar också att det fanns en stark känsla av det mångfacetterade begreppet lokal identitet. Den lokala identiteten används både retoriskt och som sakargument, men blir mer framträdande ju närmare det yttre hotet om sammanslagning kommer. / The purpose of this essay is to investigate how the Swedish municipality reform of 1952 was performed in, of that time, the parish municipalities of Sunne, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik and Sunne borough. The investigation is based upon two lines of conflict which emerged during 1947-1951. The first conflict is the relation between the three municipalities and the borough. The second conflict is the relation between the municipalities towards the state. The scientific method used is textual analysis of municipality documents and articles from the regional and local newspaper. Further, the method is to use an inductive view on the source material, followed by a deductive view in the final analysis and discussion. With the help of earlier research, three theoretical concepts are formed for use as foundation in the analysis. The thesis’ disposition in separate chapters for analysis and conclusion means the analytical chapter is the result of reading the source material using the three theoretical concepts as eyeglasses. Answers to the essays scientific questions, discussion of hypotheses and personal reflections are covered in the chapter of discussion and conclusion. The essay confirms conflict between the municipalities and the borough. Sunne (the parish) had two running conflicts with the borough regarding infrastructure and the boroughs’ take-over of territory. However, consensus prevailed between the municipalities towards the state, especially when the outer threat of merge became real. The essay also confirms a strong presence of ”local identity”, a concept defined in the essay. This local identity is used both as factual arguments and rhetorics, though it changes shape during the course of the merger.