Regeringen och Kungliga Maj:t drev en linje om att Sverige behövde reformera kommunernaså att de kunde bli ekonomiskt och socialt starkare, resultatet blev en riksomfattande reformsom avgjordes i flera steg. I min studie så har jag tittat på min hembygd och hur den senastekommunsammanläggningens motsättningar gav sig till känna i de kvarlevor som finns ikommunarkivet.Kommunsammanläggningen skapade motsättningar på lokal nivå. Mindre orter som skulle gåsamman med en större ort kände sig i flera frågor överkörda av stat och myndigheter sommotade dessa små kommuner samman, resultatet blev att de mindre kommunerna i respektivekommunblock förlorade sin suveränitet som kommun. Vägen från mindrelandsbygdskommun för att gå upp i en storkommun var snårig. – Vilket min studie lyft fram idetta geografiska område.Huruvida den lokala identiteten fick sig en törn så kan protokollen spegla detta till viss delmellan raderna. Då extra tid och sammanträden krävdes för att uppnå en fullgodkommunsammanläggning 1974.De faktorer som skapade motsättningarna i den här kommunsammanläggningen härhör delsfrån det att frågan väcktes från regeringen och som senare mynnade ut i en konflikt kringvilken ort som allmän service och kommunal makt skulle utgå ifrån och dels ifrån enlokalpatriotisk anda som ledamöterna i kommunfullmäktige var tvungna att värdera gentemotvad som egentligen skulle gagna kommuninvånarna på lång sikt. En form avlokalidentitetskris som var tvungen att bearbetas för att nå över tröskeln.Vad som är klart tydligt i arkivmaterialet är att det inte tydligt anför att det har med denlokala identiteten att göra att motsättningarna finns. Men det finns å andra sidan ingaargument till varför det finns ett motstånd till en sammanläggning. Vi kan egentligen baraanta att det rent teoretiskt utifrån källmaterialet fanns en motsättning och att den har sin grundi ledamöternas egna uppfattning kring sitt eget bästa och vad de ansåg var kommunens bästa. / The Government and the Royal Majesty held a line that Sweden needed to reform themunicipalities so that they could become financially and socially stronger, to get the result anationwide reform was needed.In my study, I have looked at my hometown and how the latest municipal association'scontradictions made themselves felt in the remains that exist in the municipal archive.The municipal assembly created contradictions at the local level. Smaller places that wouldmerge with a larger city was in several issues crossed over by the state and authorities thatmerged these small municipalities together, the result was that the smaller municipalities ineach municipalityblock lost their sovereignty as a municipality. The road from smaller ruralmunicipality to merge up in a big municipality was tricky.Whether or not the local identity got a thorn, the protocols can reflect this to some extentbetween the lines. Extra time and meetings were required to achieve a satisfactory municipalassembly in 1974.The factors that created the contradictions in this municipal assembly belong partly from theissue being raised by the government and which later resulted in a conflict around which citythat general service and municipal power would be based on and partly from a local patrioticspirit that the members of the city council had to to value against what would really benefitthe local residents in the long term.A form of local identity crisis that had to be processed to reach the threshold.What´s really clear in the archive material is that it does not clearly indicate that it has to dowith the local identity that the contradictions exist. But there are, on the other hand, noargument why there is a resistance to a merger. We can only assume that it was, theoretically,based on the source material there was a contradiction and that it was based on the leader´sown perception of their own good and what they considered for the municipality's best.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten. Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet. Utifrån forskningsläget byggs tre teoretiska ansatser upp som utgör grunden i denna analys och diskussion. I undersökningens analysdel sker en genomgång av materialet med de tre teoretiska ansatserna. Uppsatsens disposition i separata analys- och diskussionskapitel innebär att analyskapitlet är det renodlade resultatet av att läsa källmaterialet med teoretiska glasögon. I uppsatsens diskussions- och slutsatskapitel besvaras forskningsfrågorna, hypoteserna diskuteras och personliga reflektioner lyfts fram. I uppsatsen konstateras att konflikter fanns mellan landskommunerna och Sunne köping. Sunne landskommun var inbegripen i två konflikter med köpingen gällande infrastruktur och inkorporeringar. Konsensus mellan landskommunerna rådde i konflikten gentemot staten, särskilt när beslutet om sammanslagning blev definitivt. Uppsatsen visar också att det fanns en stark känsla av det mångfacetterade begreppet lokal identitet. Den lokala identiteten används både retoriskt och som sakargument, men blir mer framträdande ju närmare det yttre hotet om sammanslagning kommer. / The purpose of this essay is to investigate how the Swedish municipality reform of 1952 was performed in, of that time, the parish municipalities of Sunne, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik and Sunne borough. The investigation is based upon two lines of conflict which emerged during 1947-1951. The first conflict is the relation between the three municipalities and the borough. The second conflict is the relation between the municipalities towards the state. The scientific method used is textual analysis of municipality documents and articles from the regional and local newspaper. Further, the method is to use an inductive view on the source material, followed by a deductive view in the final analysis and discussion. With the help of earlier research, three theoretical concepts are formed for use as foundation in the analysis. The thesis’ disposition in separate chapters for analysis and conclusion means the analytical chapter is the result of reading the source material using the three theoretical concepts as eyeglasses. Answers to the essays scientific questions, discussion of hypotheses and personal reflections are covered in the chapter of discussion and conclusion. The essay confirms conflict between the municipalities and the borough. Sunne (the parish) had two running conflicts with the borough regarding infrastructure and the boroughs’ take-over of territory. However, consensus prevailed between the municipalities towards the state, especially when the outer threat of merge became real. The essay also confirms a strong presence of ”local identity”, a concept defined in the essay. This local identity is used both as factual arguments and rhetorics, though it changes shape during the course of the merger.