No description available.

No description available.

No description available.

I det här arbetet har jag skapat en analysmodell som undersöker arrangemanget i de tre mest populära EDM låtarna just nu enligt Billboard dance-listan. Därefter har jag sammanställt analysen till en matris, för att sedan kunna överföra till fyra egna produktioner. Analysen visade exempelvis att låtarna bör vara runt 100 bpm och att i sticket bör ackordgången förändras. Eftersom att jag hade en tydlig analys kring vad som borde finnas med i mina egna låtar så gick låtskrivandet smidigt, men problemet jag hade var att vara kreativ och hålla mig inom ramarna för vad analysen visat.

Som pianist får jag väldigt ofta interpretera låtar för piano- och sångduo, låtar som inte alltid är helt anpassade för det. Problem som handlar om vem som ansvarar för rytmiken, pulsen och uttrycket kan uppstå och kan ta mycket tid att reda ut. Jag har därför valt att söka efter sätt att skapa arrangemang som passar duo-sättning genom att utgå från något speciellt som finns i respektive låt. Jag utgick både från det första jag hörde vid en genomlyssning men också från vad jag hörde i originalen efter fler genomlyssningar, såsom instrument eller rytmer som fanns långt bak i ljudbilden. För att skapa mer variation använde jag mig av vanligt förekommande element ur jazzgenren och applicerade några av idéerna på de utvalda låtarna. Resultatet blev versioner på fyra låtar från olika genrer som nu som skiljer sig mer eller mindre från originalen, och har antingen fått jazzinfluenser eller till och med kan räknas till jazzgenren. Jag har kommit fram till att det ofta finns mer att använda i egna arrangemang i en låt än vad en hör vid första genomlyssningen, att det är bra att ha en lista där du sparar arrangemangsidéer för framtida arrangemang och att användandet av jazzelement inte alltid innebär att arrangemanget kommer bli jazzinfluerat.

Jag har ägnat mig åt en studie i gehörsinlärning där cellorepertoar instuderas bara med hjälp av inspelningar och medmusikers guidning, där jag även spelar utan hjälp av synen med hjälp av en ögonbindel. Resultatet är anmärkningsvärt då jag fick erfara många upplevelser i min inlärning, både i positiv och negativ bemärkelse. Intonation var en av sakerna som blev belyst och som också förbättrades, samt hur man färdigställer ett stycke utan att alls sett noterna.

I detta arbete har jag studerat orgelklang under barocken och romantiken. Med hjälp av litteratur om orgelkunskap, notutgåvor och videoinspelningar har jag laborerat vid Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet, för att hitta passande klanger för verk av Couperin, Bach, Liszt och Reger. I slutet av arbetet har jag producerat fyra inspelningar för att dokumentera resultaten från mina laborationer vid Orgel Acusticum. Jag har arbetat med olika tidstypiska orgelregistreringar för den franska klassiska orgeln, den tyska barockorgeln, den högromantiska orgeln och den tyska senromantiska orgeln. En vanlig och viktig uppgift för utövande organister är att kunna hitta passande registreringar för den repertoar som ska framföras. Det finns många orgelstycken som inte har några anvisningar om önskad klang. Detta inspirerade mig att söka mer kunskap om registreringspraxis och orgelklang under olika epoker.

No description available.

Syftet med mitt arbete är undersöka huruvida återanvändning av material från tidigare kompositioner kan resultera i en tonsättning med egen originalitet och verkshöjd. Jag valde att koncentrera mig på att skriva soundtrack-musik till rörlig bild, för att inte riktlinjerna jag förhöll mig till endast skulle vara relaterade till musik. Med detta i åtanke har jag tonsatt två musikstycken för film, för att sedan komponera om dessa och anpassa dem för dator/tv-spel. Då detta arbete i första hand behandlar den musikaliska omskrivningsprocessen, och inte är en studie i hur man komponerar film – respektive spelmusik valde jag att tonsätta scener ur redan existerande filmer och spel. På så vis har jag inte behövt arbeta utefter regissörers eller speltillverkares önskemål, utan i första hand kunnat koncentrera mig på komparationerna av musikstyckena, där scenerna har fungerat som hjälpmedel. Det skriftliga arbetet består av en, för varje stycke, detaljerad redogörelse av mitt kompositoriska tillvägagångssätt, samt en reflektion över styckenas likheter och olikheter.

No description available.