<p>Postoperativt illamående och kräkning (PONV – Post Operative Nausea and Vomiting) är den mest frekventa komplikationen efter anestesi och är ett problem där orsakerna är många och skiftande. Ursprunget är multifaktoriellt med patientrelaterade, medicinska, anestesiologiska och kirurgiska faktorer. </p><p>Syftet med litteraturstudien var att undersöka om reversering av muskelrelaxantia ökar frekvensen av PONV. </p><p>Metoden var en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån frågeställningen: Påverkar anestesipersonalen risken för PONV genom att reversera muskelrelaxantia? Analysen resulterade i tre olika svar på om reverseringen påverkade frekvensen av PONV: </p><p>Reversering ökar risken för PONV, reversering i kombination med atropin minskar risken för PONV samt </p><p>reversering påverkar inte risken för PONV. </p><p>De viktigaste resultaten var att majoriteten av studierna visade att neostigmin inte ökade risken för PONV. </p><p>Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet PONV, det är därför en svårighet att jämföra olika studieresultat. Det vore intressant att se och jämföra resultat från studier där PONV har definierats och analyserats på samma sätt samt att patienterna hade fått samma typ av premedicinering, anestesiform och postoperativ smärtbehandling. Dessutom vore det av intresse att göra studie för att se om den preoperativa informationen som anestesisjuksköterskan ger kan påverka frekvensen av PONV. </p><p>Önskvärt vore att finna de metoder som minskar incidensen av PONV för det är inte bara en vinst för patienten utan innebär även en kostnadseffektiv vård.</p>

Postoperativt illamående och kräkning (PONV – Post Operative Nausea and Vomiting) är den mest frekventa komplikationen efter anestesi och är ett problem där orsakerna är många och skiftande. Ursprunget är multifaktoriellt med patientrelaterade, medicinska, anestesiologiska och kirurgiska faktorer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om reversering av muskelrelaxantia ökar frekvensen av PONV. Metoden var en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån frågeställningen: Påverkar anestesipersonalen risken för PONV genom att reversera muskelrelaxantia? Analysen resulterade i tre olika svar på om reverseringen påverkade frekvensen av PONV: Reversering ökar risken för PONV, reversering i kombination med atropin minskar risken för PONV samt reversering påverkar inte risken för PONV. De viktigaste resultaten var att majoriteten av studierna visade att neostigmin inte ökade risken för PONV. Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet PONV, det är därför en svårighet att jämföra olika studieresultat. Det vore intressant att se och jämföra resultat från studier där PONV har definierats och analyserats på samma sätt samt att patienterna hade fått samma typ av premedicinering, anestesiform och postoperativ smärtbehandling. Dessutom vore det av intresse att göra studie för att se om den preoperativa informationen som anestesisjuksköterskan ger kan påverka frekvensen av PONV. Önskvärt vore att finna de metoder som minskar incidensen av PONV för det är inte bara en vinst för patienten utan innebär även en kostnadseffektiv vård.

Rapid Sequence Induction (RSI) är en induktionsstrategi   som används när det föreligger risk för aspiration. Metoden syftar till att   tiden från anestesiinduktion till säkrad luftväg blir så kort som möjlig.   Snabbverkande läkemedel ges i följd, patienten har höjd huvudända och   ventileras inte innan luftvägen är säkrad pga. risken för aspiration.   Krikoidtryck kan ingå i RSI och är en metod som kan minimera risken för   aspiration. Delar av RSI har under senare år ifrågasatts, framförallt är det   val av läkemedel och användandet av krikoidtryck som har diskuterats i   senaste forskning. Syftet med studien var att beskriva   anestesisjuksköterskans erfarenheter av att utföra RSI utifrån aktuell   evidens. Studien baseras på intervjuer av sex verksamma   anestesisjuksköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ   innehållsanalys. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna erfor att   utförandet av RSI varierade trots att gällande kliniks uppdaterade riktlinjer   bygger på senaste evidens. Anledningen till denna variation berodde bl.a. på   att anestesiläkarna i sina ordinationer frångick riktlinjerna. Även   anestesisjuksköterskornas vana och trygghet med ett specifikt läkemedel   påverkade deras sätt att utföra RSI. Vidare är det svårt att ta till sig ny kunskap och   implementera nya arbetssätt och rutiner. Trots uppdaterade riktlinjer enligt   senaste evidens fanns svårigheter att följa dessa hos gällande klinik.  Forskning och verksamhet bör inrikta sig på   hur man på bästa sätt implementerar ny kunskap.

<p>Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande. Som anestesisjuksköterska finns det möjlighet att påverka den vård som ordineras. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som kan förebygga postoperativ myalgi orsakad av succinylcolin. En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att parecoxib preoperativt samt premedicinering med diklofenakplåster gav det bästa resultatet när det gäller reducerande av myalgi. Med hjälp av dessa så vanliga läkemedel kan onödigt lidande förebyggas och samhällsekonomiska resurser sparas.</p><p> </p>

Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande. Som anestesisjuksköterska finns det möjlighet att påverka den vård som ordineras. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som kan förebygga postoperativ myalgi orsakad av succinylcolin. En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att parecoxib preoperativt samt premedicinering med diklofenakplåster gav det bästa resultatet när det gäller reducerande av myalgi. Med hjälp av dessa så vanliga läkemedel kan onödigt lidande förebyggas och samhällsekonomiska resurser sparas.