Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval som rekryterades i samarbete med Sjukskrivningskommittén och Försäkringskassan i Västerås. Åttio personer tillfrågades om deltagande varav 40 personer var sjukskrivna på grund av psykiska besvär och fyrtio på grund av en muskuloskeletala besvär. Resultat/Slutsats: Tjugo personer deltog i studien. Av dessa var 17 kvinnor och 3 män, 16 personer hade muskuloskeletala besvär och 4 psykiska besvär. De mest förekommande copingstrategierna inom gruppen långtidssjukskrivna var att öka aktivitet, smärtbeteende och självstärkande. Det är vanligare med katastroftankar hos personer med muskuloskeletala besvär än hos personer med psykiska besvär. Ingen skillnad mellan män och kvinnor kunde analyseras eftersom könsfördelningen bland deltagarna var ojämnt fördelad. Det går ej att dra några absoluta slutsatser utifrån resultatet på grund av det stora bortfallet och det låga deltagarantalet. / Background: People with musculoskeletal and mental disorders account for 57% of sick leave in Västerås. The majority of these are women. It has become more common in rehabilitation that also to take into account psychological aspects, such as coping strategies. Objective: To identify the most prevalent coping strategies in persons on sick leave between 3 and 6 months and to analyze possible differences in coping strategies between men and women as well as between people with mental and  musculoskeletal disorders. Method: A questionnaire-based descriptive cross-sectional study. A convenience sample was invited to participate the sample was recruited in cooperation with Sjukskrivningskommittén and Försäkringskassan in Västerås. Eighty persons were asked for participation of which 40 were on sick leave due to mental disorders and 40 due to musculoskeletal disorders. Results/Conclusion: Twenty people participated in the study. Of these were 17 women and three were men. Of those, 16 people had a musculoskeletal disorder and four had a mental disorder. The most prevalent coping strategies within the group long-term sickness was increasing activity, pain anxiety and self-reinforcing. People with musculoskeletal disorders had more catastrophizing thoughts than people with mental disorders. No difference between men and women were possible to analyse because the gender distribution among the participants were uneven. The small sample size and high drop- out rate does not allow any absolute conclusions based on the study results.