2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

Kunskap om vägtrafikens sammansättning behövs för planering av relevanta åtgärder och utvärdering av framtida lösningar inom trafiksystemet. För att öka kunskapsunderlaget om trafikens tillstånd utvecklar Trafikverket Region Stockholm en mätplan för Stockholmsregionen som syftar till att genom mått och indikatorer bättre kunna förklara trafikläget och dess förändring. Behovet av att samordna transporter blir allt större i takt med att befolkningen ökar, men idag finns varierade möjligheter att kartlägga olika grupper av vägtrafiken. Näringslivstransporter pekas ut som ett av Trafikverkets målområden i mätplanen, inom vilka det finns behov av att öka kunskap och dataunderlag. I ett första steg att nå det målet behöver näringslivstransporter beskrivas genom en definition, vilket är det huvudsakliga syftet med detta examensarbete. Definitionen som formulerats, och som beskriver vad som bör betraktas som näringslivstransporter, baseras på information från litteratur och genom intervjuer där begreppet analyserats ur olika perspektiv. Resultatet visar att gruppen är bred och svår att kartlägga eftersom den innefattar en mängd olika transporttyper som genomförs med allt från personbil till stora lastbilar. Eftersom det finns en risk att näringslivstransporter som helhetsbegrepp kan bli begränsat i sin användning genom en för snäv definition har gruppen definierats med aktsamhet. Definitionen delas in i tre kategorier enligt följande: Näringslivstransport av gods, Näringslivstransport av personer och Näringslivstransport av tjänster. Eftersom kunskapsbristen om näringslivstransporter är stor och definitionen ska vara så anpassningsbar som möjligt görs ingen vidare indelning av de tre kategorierna, men exempel på vad varje kategori kan innehålla ges för att förklara hur definitionen kan tillämpas. Det är dock viktigt att poängtera att de olika kategorierna är i olika stort behov av ett ökat kunskapsunderlag baserat på deras omfattning och hur väl de kan kartläggas i olika mätmetoder. Utifrån definitionen genomfördes en dataanalys i syfte att undersöka hur stor del av näringslivstransporter som kan kartläggas i tillgängliga datakällor. Den data som studerades var MCS- och ANPR-data, samt en filminspelning av trafiken. Resultatet visar att det finns goda möjligheter att kategorisera olika typer av lastbilar som kan antas höra till näringslivstransporter genom framför allt ANPR-data, men en del av näringslivstransporter går endast att identifiera genom visuell information såsom logotyper i det filmade materialet. Förslag på vidare studier är att fortsatt kombinera tillgängliga mät- och kartläggningsmetoder, dels i syfte att härleda data till näringslivstransporter, dels för att undersöka vilken typ av information som idag inte kan erhållas om gruppen. Eftersom tidigare studier på näringslivstransporter som helhetsbegrepp är begränsade finns det även behov av att undersöka gruppen vidare, både i sin helhet och undergrupperna för sig. / Knowledge regarding the composition of road traffic is needed for the planning of relevant measures and evaluation of future infrastructure solutions in the transport system. In order to increase knowledge in this area, the Stockholm region of the Swedish Transport Administration is developing a measurement plan that aims to describe the status of the road traffic system and its development using a number of chosen measures and indicators. The need to coordinate transport is increasing with population growth, but today the opportunities to measure different transport categories varies. Commercial vehicles are identified as one of the target areas in the measurement plan, within which there is a need to increase knowledge and explore data sources for further analysis. A step towards achieving this goal is to define what is implied by the term commercial vehicles. This is the main aim of the thesis. The definition of commercial vehicles is based on information obtained from literature and interviews. This information has resulted is a categorization that includes a range of different types of transport. Measuring commercial vehicles is difficult as the definition includes transport carried out by passenger cars as well as trucks. As there is a risk that commercial vehicles as a group may be restricted by a definition that is too narrow, it must be carefully defined. The suggested definition divides commercial vehicles into three main categories: transport of goods, transport of people and transport of services. The aim of this definition is to make it adaptable to specific needs. Examples of what each category may contain, and how the definition can be applied are given in the report. It is important to point out that the different categories are in need of further study in order to increase the knowledge base. Based on the definition, a data analysis was carried out to investigate how commercial vehicles can be explained and measured using three available data sources. The data used included MCS (Motorway Control System), ANPR (Automatic Number Plate Recognition), and film recording. The results showed that there are good opportunities to categorize different types of trucks used for commercial purposes from the ANPR data in particular. However, some attributes of the group can only be identified through visual information such as logos from the film recordings. Proposals for further studies include the need to combine readily available measurement methods and data. Also, as previous studies on commercial vehicles are limited, there is also a need to investigate the group further, both in its entirety and the three categories separately.