Under de senaste decennierna har den vertikala segregeringen på arbetsmarknaden och den låga representationen av kvinnor på chefsbefattningar fått stor uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter, där ett delsyfte har varit att undersöka om närmaste chefens kön korrelerar med upplevda avancemangsmöjligheter för män och kvinnor. Den teoretiska ståndpunkten utgår från vanliga förklaringar till könsskillnader i lön och avancemangsmöjligheter: homosocial reproduktion, diskriminering och new home economics. Studien baseras på datamaterial från Levnadsundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor med en anställning och som är i åldrarna 20 till 60 år. Resultatet visar att en större andel män än kvinnor upplever att de har stora interna avancemangsmöjligheter. Vid justering för klass, humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer i en multivariat regressionsanalys visar resultatet inte på några signifikanta skillnader mellan könen i upplevda avancemangsmöjligheter. Vid separata regressioner för en manlig närmaste chef och en kvinnlig närmaste chef visar resultatet däremot att det existerar könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter vid en kvinnlig närmaste chef, där kvinnor har lägre sannolikhet att uppleva stora interna avancemangsmöjligheter, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer. Anmärkningsvärt är dock att det inte går att finna några signifikanta skillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter mellan kvinnor och män vid en manlig närmaste chef, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer.