Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>