Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom Åres skidsystem. Natriumklorid sänker vattens fryspunkt och gör att snön kan hållas hård under tävlingar, vilket ger de tävlande så lika förutsättningar som möjligt. Studiens främsta syfte var att undersöka om spridning av natriumklorid i Åres skidbackar är skadlig för vegetation i dess område och Indalsälvens vattenmiljö. Huvudsakligen utfördes detta genom en kartläggning av natriumkloridets väg via mark och vatten. Men hjälp av kartläggningen beräknades mängden kloridjoner som når Indalsälven från spridningen samt bidraget till koncentrationen av kloridjoner i Indalsälven. Genom en litteraturundersökning och fältstudie har natriumkloridets påverkan på vegetation och mark undersökts. Resultaten visar att de flesta kloridjoner från saltning med natriumklorid i skidbackarna når Indalsälven genom ytavrinning och att kloridjonernas uppehållstid i backarna är mindre än ett år. På grund av utspädningseffekten bedöms bidraget till koncentrationen av kloridjoner i Indalsälven vara försumbar. Ingen påverkan på markvegetation i eller nedanför backarna kunde identifieras. Markens fysikaliska egenskaper och struktur inom de saltade områdena och 25 m nedanför bedöms kunna försämras, vilket kan skapa ökad erosion. Det är däremot inte fastställt att så är fallet. Sammanfattningsvis indikerar resultaten i studien en begränsad påverkan på miljön av saltanvändningen i Åres skidbackar. Det fordras ytterligare undersökningar för att kunna få en djupare förståelse av saltningens miljöpåverkan på kort och lång sikt. / Sodium chloride is spread in approx. 20 ski slopes within the ski system of Åre. Sodium chloride lowers the waters freezing point and can keep the snow stable during ski competitions, which gives the contestants as similar conditions as possible. The primary purpose of the study were to examine if the distribution of sodium chloride in ski slopes is harmful to vegetation in the area and in the aquatic environment of Indalsälven. Mainly, this was done through a mapping of the sodium chloride transport through the soil and water. By using the mapping, calculations were done to know which amount of chloride ions that reaches Indalsälven from the spreading and the contribution to the concentration of chloride ions in Indalsälven. Through a literature- and field study, the sodium chloride impact on vegetation and soil were investigated. The results shows that the most of the chloride ions from the salting of sodium chloride in ski slopes reaches Indalsälven through surface runoff and the chloride ions residence time in the slopes is less than a year. Because of the dilution effect, the contribution to the concentration of chloride ions in Indalsälven deemed negligible. No impact on ground vegetation in or below the slopes were identified. The soil physical properties and structure within the salted area and 25 m below, is expected to deteriorate which can cause increased erosion. However, it is not established that this is the case. Summarize, the results of the study shows limited impact on the environment by the use of salt in the ski system of Åre. It requires further investigation in order to gain deeper understanding of the environmental impacts in short and long term of salt use.

Syftet med studien var att undersöka effekter på frögroning i form av procentuell frögroning och mean germination time (MGT) för några vanligt förekommande vägkantsväxter till följd av saltning av vägar. Frön från (Prunella vulgaris), getväppling (Anthyllis vulneraria), grått saltgräs (Puccinella distans), grässtjärnblomma (Stellaria graminea) och tjärblomster (Viscaria vulgaris) fördelades i petriskålar och utsattes för mannitol- och natriumkloridlösningar av osmotisk potential -0,3, -0,6 och -0,9 MPa. Mannitol användes för att skilja osmotiska effekter från joniska effekter som natriumklorid ger upphov till. Kontroller med avjoniserat vatten visade frögroning i frånvaro av osmotiska- och joniska effekter. Den procentuella frögroningen var högst i kontrollerna för samtliga arter och minskade med en lägre osmotisk potential. Tjärblomster visade sig gro bäst under samtliga behandlingar. Lägst procentuell groning hade grått saltgräs och grässtjärnblomma. Det tog längre tid för alla arter att gro under en lägre osmotisk potential. Tjärblomster och getväppling visade sig mest känsliga mot abiotiska förändringar och grodde långsammast i förhållande till kontroller för respektive art. Vilket ämne som fröna utsattes för hade ingen påverkan på procentuell groning och MGT, vilket tyder på att det är osmotiska effekter som påverkar arternas frögroning. / The aim of this study was to investigate effects of lowered osmotic potential and osmotic agents on seedling germination and mean germination time (MGT) of some common roadside plants. Seeds of Prunella vulgaris, Anthyllis vulneraria, Puccinella distans, Stellaria graminea and Viscaria vulgaris were distributed in petri dishes and exposed to mannitol and sodium chloride solutions with osmotic potential of -0.3, - 0.6 and -0.9 MPa. Mannitol was used to distinguish osmotic effects from ionic effects caused by sodium chloride. Controls with distilled water showed germination in the absence of osmotic and ionic effects. The percentage of emerged seedlings were highest in controls for all species and decreased with a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris had the highest percentage of emerged seedlings across all treatments. The lowest percentage of emerged seedlings had Puccinella distans and Stellaria graminea. It took longer time for all species to germinate under a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris and Anthyllis vulneraria turned out to be most sensitive to abiotic changes and grew slowest in relation to controls. There was no difference in the impact of the osmotic agent on percentage germination and MGT, indicating that it is mainly the osmotic effect that affects the seed germination.