No description available.

MSc (Med) (Paediatric Neurodevelopment), Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand / The intersection of two marginalised groups of children, the disabled and the abused, was the focus of this research report. The study examined data from the Teddy Bear Clinic over an eight-year period and detected differences in the prevalence of sexual abuse, physical abuse and neglect of disabled and non-disabled children. The population of disabled-abused were further classified according to age, population group and gender in order to elucidate relationships between variables that might affect prevalence of maltreatment. A summary of the results shows that specific sub-populations of the disabled (the physically, mentally and learning disabled) had prevalence rates peculiar to them. The mentally and physically disabled had increased rates of sexual abuse, whilst the learning disabled had increased prevalence for neglect. Analysis of those children with multiple disabilities revealed no risk for neglect but they were at increased risk for sexual abuse. Disabled children are therefore not a homogeneous group.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter. Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv.

The problem of the present study is to investigate the consequences of an institutional program planned to develop positive interpersonal relations on the educational achievement, mental, health, and attitudes and outlook of a group of dependent and neglected children. The experimental group was composed of children in a home for dependent and neglected children in a large southwestern city. These children were compared to a control group whose parents were in the same socio-economic class, and who attended Sunday School for lower income families in a large Southern Baptist church in the same locality.

Syftet med studien var att se i vilken utsträckning mellantvånget tillämpades i Sverige och om det fanns några samband gällande tillämpning, kunskap och/eller ställningstagande kring mellantvånget. Studien utgår från en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 109 socialsekreterare. Den insamlade data analyserades utifrån teorin om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att majoriteten av socialsekreterarna aldrig hade tillämpat mellantvånget. Det erhölls signifikanta samband gällande socialsekreterarnas tillämpning, kunskap och ställningstagande kring mellantvånget. Socialsekreterarna hade bristfällig kunskap om mellantvånget och ett önskat behov om ett förändrat mellantvång, vilket gav en indikation på varför det tillämpades i den utsträckning det gör. Tidigare forskning belyste vikten av tidiga insatser i form av mellantvånget för att tillgodose barnets rättigheter och förebygga att de far illa. / The aim of this study was to analyze how frequent coercive measures were applied in Sweden and if there were any connections regarding practice, knowledge and/or their standpoint. A quantitative method was used with a web survey which 109 social workers answered. The collected data was analyzed based on the theory of street-level bureaucrats. The result showed that the majority of the social workers never had applied coercive measures. There were significant connections regarding the social workers application, knowledge or their standpoint regarding coercive measures. The social worker's knowledge of coercive measures was inadequate and indicated that they desired to increase it. That gave an indication of why it is applied to the extent that it does. Previous research illuminated that early action is needed to cater the child’s rights and prevent them from getting hurt.