Bakgrund Patienter med neurologiska sjukdomar är ofta i behov av rehabiliterande insatser för att kunna bibehålla kroppsliga funktioner och klara av dagliga aktiviteter. I vissa fall får dessa patienter möjlighet att delta i rehabiliteringsperioder i ett varmt klimat (klimatvård). En rehabiliteringsperiod pågår oftast i 3-4 veckor och inkluderar multidisciplinär vård med bland annat fysioterapi. Det finns en begränsad kännedom gällande upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård och dess effekter. Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka och beskriva erfarenheter och upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård bland patienter med neurologiska sjukdomar. Design och metod Studien var kvalitativ med en explorativ design där data inhämtades genom fem semistrukturerade intervjuer. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Studiens resultat tyder på att den fysioterapeutiska behandlingen var central och att individanpassad intensivträning upplevdes som fördelaktigt av studiens deltagare. Ett patientcentrerat arbetssätt framkom som viktigt för rehabiliteringens resultat. Andra faktorer som beskrevs som värdefulla och påverkade den totala rehabiliteringen var det varma klimatet, det sociala utbytet med andra deltagare samt att komma ifrån sin vardagliga kontext. Ökad motivation till fysisk aktivitet framkom som en viktig effekt av att få klimatvård. Konklusion Socialt stöd, det varma klimatet och lyhörd rehabiliteringspersonal bidrog till en positiv upplevelse av de fysioterapeutiska insatserna vid klimatvård. Upplevelser av ökad motivation till fysisk aktivitet och fler positiva hälsoeffekter innebär att klimatvård skulle kunna betraktas som ett värdefullt komplement till rehabiliterande vård. / Background Patients with neurological diseases are often in need of rehabilitative medical care in order to sustain body-function and manage activities in daily life. In some cases, rehabilitation in a warm climate is offered to patients within this group. The rehabilitation period often includes multidisciplinary medical care and will go on for 3-4 weeks. Physiotherapy is commonly a central part of the period. There is limited knowledge in regard to the experiences of receiving physiotherapy during a rehabilitation period in a warm climate and its effects. Purpose/Aim of the study The aim of the present study was to explore and describe experiences of receiving physiotherapy during a rehabilitation stay in a warm climate among patients with neurological diseases. Design & Method This study had a qualitative and exploratory design were data was collected through five semi-structured interviews. To analyze the data a qualitative, inductive approach was used. Result The result of this study suggest that physiotherapy was a central part of the rehabilitation stay and that intensive and individually designed exercise programs were beneficial. Patient-centered care was described as important to the result of the stay. Factors such as the warm climate, social support and being away from one’s daily environment were reported to be crucial in regard to the total rehabilitation experience. An enhanced level of motivation to physical activity was described as an important effect of receiving medical care in a warm climate. Conclusion Social support, a warm climate and responsive health care professionals contributed to a positive experience of receiving physiotherapy as a part of a rehabilitation stay. Experiences of enhanced motivation towards physical activity and more positive health outcomes suggest that a rehabilitation stay in a warm climate could be considered as a medical care complement.

Aim: The aim of this study was to investigate caregiver counselor’s perceptions of occupational balance for family caregivers to people with neurological diagnose. Method: Semi-structured interviews were conducted digitally with nine caregiver counselors from different municipalities within Sweden and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The experience of caregiver counselors showed that family caregivers to people with neurological diagnose have a hard time maintaining satisfactory occupational balance. According to the caregiver counselors the caregivers take on new roles and with these comes new areas of responsibilities and activities, both in taking care of the sick relative as well as taking care of all the household chores. These new roles, activities and responsibilities makes it hard for the caregivers to maintain occupational balance and are at risk of getting ill with both mental illness as well as physical illness. The experience of the caregiver counselors was that aid from the community in form of home care and daily activity centers for the sick relative is something that gives the caregivers possibilities to maintain occupational balance by giving them more time to spend on self-care. Conclusion: The study shows that caregivers occupational balance is affected by the support they’re giving. By aiding the caregivers in their supporting activities in form of family interventions and taking the caregivers in accord in an early state occupational balance might be possible to maintain. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka anhörigkonsulenters uppfattning om aktivitetsbalanshos anhöriga till personer med neurologisk diagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med nio anhörigkonsulenter från olika kommuner i Sverige och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Anhörigkonsulenters uppfattning visade att anhöriga som vårdar närstående med neurologisk diagnos har svårt att bibehålla aktivitetsbalans. Enligt anhörigkonsulenterna tar sig anhöriga an nya roller som innefattar nya ansvarsområden och aktiviteter, både i att vårda den närstående och att sköta hushållet. Dessa nya roller, aktiviteter och ansvar bidrar till försvårade möjligheter för de anhöriga att bibehålla aktivitetsbalans och bidrar till risker att de anhöriga själva ådrar sig ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Anhörigkonsulenternas uppfattningvar att samhällsinsatser i form av hemtjänst och dagverksamheter för närstående är något som kan avlasta anhöriga och frigöra tid samt skapa möjligheter för dem att bibehålla aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar på att anhörigas aktivitetsbalans påverkas av den vård och stöd de utgör. Genom att stödja anhöriga i deras vårdande genom familjeinterventioner kan anhöriga ges möjlighet att bibehålla aktivitetsbalans.