Det finns många människor i dagens samhälle som har svårigheter som hindrar dem från att arbeta. Det finns olika alternativ för dem när det kommer till arbete och ett av dessa är att arbeta nivåanpassat. Denna studie undersöker vad innebär det för individen att arbeta nivåanpassat? För att få svar på denna fråga har studien gjorts med grundad teori som metodologisk grund. Jag gick in i undersökningen med ett öppet förhållningsätt och lät empirin leda mig. Datainsamlingen består av intervjuer med fem personer. De arbetar på ett företag som arbetar med att låta personer med olika funktionsnedsättningar arbeta nivåanpassat. Vad jag kom fram till i undersökningen är tio kategorier vilka är: gränslandet, inse sina begränsningar, att trivas med något, anpassa och gå vidare, förståelse och stöd från andra, viljan att arbeta, ”diagnos” som möjlighet, ”diagnos” som hinder, rädslan för att oförmåga ska synas samt statusförlust. Kärnkategorin för upplevelsen av att arbeta nivåanpassat visade sig vara gränslandet och de övriga kategorierna befann sig i detta gränsland. Tillsammans utgjorde de innebörden av att arbeta nivåanpassat. För att ge en teoretisk referensram till mitt resultat använde jag mig av två teorier från Goffman vilka var stigma och den bakre och den främre regionen. Jag använde mig även av Ehn och Löfgrens teori om klassifikationens makt. Dessa tre teorier hjälper till att belysa mitt resultat och ge en djupare förståelse för innebörden av det nivåanpassade arbetet.