I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter. Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ”synnerliga skäl”. Avtal mellan parterna kan därför få en avgörande betydelse för arbetsgivares skydd. En godtroende ny arbetsgivare kan själv bli skadeståndsansvarig om en nyanställd, i sin nya anställning, missbrukar tidigare arbetsgivares företagshemligheter. Frågan som uppsatsen behandlar är huruvida den nya arbetsgivaren kan skydda sig mot detta. Slutsatsen är att FHL:s sanktionssystem och den arbetsrättsliga lojalitetsplikten är en ny arbetsgivares främsta skydd. Risken för en ny arbetsgivare att drabbas av skadestånd enligt FHL är överhängande när en anställd missbrukat tidigare arbetsgivares företagshemligheter i den nya verksamheten. I förebyggande syfte kan en ny arbetsgivare vidta åtgärder, t.ex. klargöra för anställda om sanktionssystemets innebörd och om arbetsgivarens egen inställning. Med anledning av KOM(2013) 813 och lagrådsremissen den 12 december 2013 kan en ny arbetsgivares skydd komma att förstärkas. / In a knowledge based company employees possess knowledge of the company’s secrets through their employment. This knowledge constitutes an essential asset of the company and strengthens its competitive position on the market, which increases the need for strong protection of trade secrets. The problem arises when employees terminate their employment and bring trade secrets to their new employer and exploit it there. When employees compete with their previous employer, the labour law duty of loyalty is essential. The starting point is that employees are not bound by the duty of loyalty when the employment is terminated, which implies that employees are free to utilize the knowledge, experience and skills acquired during their employment. This means that employees can not be held liable under the Act on the Protection of Trade Secrets (“the Act”) after the termination of the employment, except from “extraordinary reasons”. Contracts may therefore be vital for employers’ protection. A new employer in good faith can be held liable for damages if the new employee during the new employment abuses the previous employer’s trade secrets. The question that this thesis addresses is whether the new employer can protect himself/herself against this. The conclusion is that the Act’s system of sanctions and the labour law duty of loyalty is a new employer’s primary protection. The risk for a new employer to suffer damages under the Act is imminent when an employee has abused previous employer’s trade secrets in the new business. The new employer can take measures for preventive purposes, for example to clarify to employees the meaning of the system of sanctions and the employer’s own position. COM(2013) 813 and the proposal for new legislation referred to the Swedish Council on Legislation (December 12, 2013) may enhance a new employer’s protection.