Speaker Diarization is the task of determining ‘who spoke when?’ in an audio or video recording that contains an unknown amount of speech and also an unknown number of speakers. It has emerged as an increasingly important and dedicated domain of speech research. Initially, it was proposed as a research topic related to automatic speech recognition, where speaker diarization serves as an upstream processing step. Over recent years, however, speaker diarization has become an important key technology for many tasks, such as navigation, retrieval, or higher-level inference on audio data. Our research focuses on the existing speaker diarization algorithms. Particularly, the thesis targets the differences between supervised and unsupervised methods. The aims of this thesis is to check the state-of-the-art algorithms and analyze which algorithm is most suitable for our application scenarios. Its main contributions are (1) an empirical study of speaker diarization algorithms; (2) appropriate corpus data pre-processing; (3) audio embedding network for creating d-vectors; (4) experiments on different algorithms and corpus and comparison of them; (5) a good recommendation for our requirements. The empirical study shows that, for embedding extraction module, due to the neural networks can be trained with big datasets, the diarization performance can be significantly improved by replacing i-vectors with d-vectors. Moreover, the differences between supervised methods and unsupervised methods are mostly in clustering module. The thesis only uses d-vectors as the input of diarization network and selects two main algorithms as compare objects: Spectral Clustering represents unsupervised method and Unbounded Interleaved-state Recurrent Neural Network (UIS-RNN) represents supervised method. / talardiarisering är uppgiften att bestämma ”vem talade när?” i en ljud- eller videoinspelning som innehåller en okänd mängd tal och även ett okänt antal talare. Det har framstått som en allt viktigare och dedikerad domän inom talforskning. Ursprungligen föreslogs det som ett forskningsämne relaterat till automatisk taligenkänning, där talardiarisering fungerar som ett processteg upströms. Under de senaste åren har dock talardiarisering blivit en viktig nyckelteknik för många uppgifter, till exempel navigering, hämtning, eller högre nivå slutledning på ljuddata. Vår forskning fokuserar på de befintliga algoritmerna för talare diarisering. Speciellt riktar sig avhandlingen på skillnaderna mellan övervakade och oövervakade metoder. Syftet med denna avhandling är att kontrollera de mest avancerade algoritmerna och analysera vilken algoritm som passar bäst för våra applikationsscenarier. Dess huvudsakliga bidrag är (1) en empirisk studie av algoritmer för talare diarisering; (2) lämplig förbehandling av corpusdata, (3) ljudinbäddningsnätverk för att skapa d-vektorer; (4) experiment på olika algoritmer och corpus och jämförelse av dem; (5) en bra rekommendation för våra krav. Den empiriska studien visar att för inbäddning av extraktionsmodul, på grund av de neurala nätverkna kan utbildas med stora datamängder, diariseringsprestandan kan förbättras avsevärt genom att ersätta i-vektorer med dvektorer. Dessutom är skillnaderna mellan övervakade metoder och oövervakade metoder mestadels i klustermodulen. Avhandlingen använder endast dvektorer som ingång till diariseringsnätverk och väljer två huvudalgoritmer som jämförobjekt: Spektralkluster representerar oövervakad metod och obegränsat återkommande neuralt nätverk (UIS-RNN) representerar övervakad metod.