Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp. Frågeställningar: 1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut? 2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras? Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer. Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras. Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen. Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen? Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats. Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen. Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre. / Introduction: In this literature study, the relationships between objectrelationships and antisocial personality disorder and psychopathy among criminalswas analysed. The aim is to increase the understanding of the unconsciousemotional processes of people with a criminal lifestyle. An increasedunderstanding is believed to contribute to better tailored interventions for thetarget group. Issues: What object relations are found in men with a criminal lifestyle? How cana greater understanding in the area contribute to better tailored interventions forthe target group? Methods: The studies have been included through database search and examinedthrough thematization. General and specific aspects of object relations wereidentified. Results: The result shows that the target group generally has a personalityorganization at borderline level. Specifically, egocentrism is the characteristicaspect. Interventions that have proved to be successful with other personalitydisorders within cluster B are believed to be useful to the target group. Discussion: Further research is needed to examine how egocentrism should behandled in the therapeutic situation. Psycho-educative elements aboutegocentrism are believed to help the client idealize this knowledge and turn it intoan interest in his own mental states.