Sjukskrivningstalen pga. stress och psykiskohälsa fortsätter att stiga varje år. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en viktig komponent för upplevelsen av hälsa. Inte enbart balans mellan aktivitet och vila, utan även mellan t ex meningsfulla och nödvändiga aktiviteter eller olika upplevda värden i aktivitet. Syftet: med denna studie är att undersöka vilka samband som finns mellan upplevelse av aktivitetsvärde och självskattad subjektiv hälsa, respektive sociodemografiska faktorer, för personer som har behov av att förändra sin vardag och är eller riskerar att bli sjukskrivna pga. psykisk ohälsa. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 97 kvinnor insamlades med hjälp av enkäter vid baslinjen av en arbetsterapeutiskintervention. De enkäter som användes var Oval-pd, EQ5D samt sociodemografiskdata. Resultatet visar att personerna inför interventionen upplevde låga aktivitetsvärden samt låg självskattad hälsa. Det fanns en tydlig statistisk signifikant korrelation mellan upplevd hälsa och aktivitetsvärde, men inte mellan de analyserade sociodemografiska faktorerna och upplevt aktivitetsvärde. Slutsats. Det finns ett tydligt samband mellan hur personerna upplever sina aktivitetsvärden och hur de skattar sin hälsa. Även om inget samband kunde identifieras mellan sociodemografiska faktorer och aktivitetsvärde så är detta ett område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak till att personer utvecklarpsykisk ohälsa pga. sin vardag.

Sjukskrivningar pga. stressrelaterad ohälsa fortsätter att öka frekvent i samhället. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en förutsättning för upplevelsen av hälsa och välmående. Kunskap om aktivitetsbalans och aktivitetsvärden är en viktig del av arbetsterapeuters arbete med personer som lider utav aktivitetsohälsa. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall vilka sociodemografiska faktorer som påverkar sambandet mellan hälsa, aktivitetsvärden och aktivitetsbalans för personer med aktivitetsohälsa. Metod. Kvantitativ tvärsnittsstudie där data från totalt 218 personer samlades in, varav 192 kvinnor, 22 män och 4 hen. Data samlades in med hjälp av enkäter inför en arbetsterapeutiskintervention. De instrument som användes i studien var Oval-pd, OBQ, EQ5D samt en sociodemografisk enkät. Data analyserades genom regressions och moderationsanalyser. Resultatet visade att deltagarna generellt upplevde låga värden inom både aktivitetsbalans, aktivitetsvärde samt självskattad hälsa inför interventionen. Det fanns statistisk signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och självskattad hälsa, varav tre moderatorer identifierades stärka det sambandet. Inget samband fanns mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa kunde ses, däremot identifierades att det fanns ett statistiskt signifikant samband för två moderatorer. Slutsats. Att vara kvinna, högutbildad eller sambo påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsbalans och upplevd hälsa. Vidare att vara kvinna eller sjukskriven på del/heltid påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa. Detta är ett viktigt område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak, till att personer utvecklar psykisk ohälsa pga. sin vardag. Det är viktigt för att kunna utveckla och implementera nya interventioner, samt belysa mer hälsofrämjande insatser. / Sick leave due to. Stress-related ill-health continues to increase frequently in the society. In occupational therapy, a balanced activity pattern is considered important for the experience of health and well-being. Knowledge of occupational balance and occupational values ​​is an essential part of occupational therapists' work with people who suffer from occupational ill health. The purpose of this study was to investigate if and if so, what socio-demographic factors affect the relationship between perceive health, occupational values ​​and occupational balance for people with occupational ill health. Method. Quantitative cross-sectional study in which data from a total of 218 persons were collected, of which 192 were women, 22 men and 4 other. Data were collected with the help of surveys prior to an occupational therapy intervention. The instruments used were Oval-PD, OBQ, EQ5D and a socio-demographic questionnaire. Data were analyzed by regression and moderation analyzes. The results showed that participants generally experienced low values ​​in both the occupational balance, occupational value and self-assessed health prior to the intervention. There was a statistically significant association between occupational balance and self-assessed health, of which three moderators were identified to strengthen that relationship. There was no correlation between occupational value and perceived health, however, two moderators was identified who statistically significant effect the association. Conclusion. Being a woman, highly educated or cohabiting significantly influences the relationship between occupational balance and perceived health. Furthermore, being a woman or being sick on part/full time significantly affects the relationship between occupational value and perceived health. This is an important area that needs further research on what can affect, and be a contributing cause of, people developing mental illness due to their everyday life. It is important to be able to develop and implement new interventions, as well as highlight more health-promoting efforts.